Dagens Nyheter – 30 augusti 1865, sida 1

TH HfMM HT —SSSSEEEENNTn rn Rn rn rr Robert vände honom ryggen och återtog sin promenad. Roger skref: Min gode herr Pi6daniel! Oförutsedda omständigheter, hvarom ni torde ha godheten sedan underrätta mamma... Mornaix stod zu bakom honom och läste öfver bans axel. — Mamma! utropade han och brast ut i gapskratt. En sådan stor morsgris! Roger rodnade, strök öfver mamma .:och satte min mor i ställer. Mornaix slog sig ned på en stol. Nu skall du lägga brefvct åsido, sade han. Jag vill berätta dig saker, som bestämdt skola betaga dig sömnlusten. — Så mycket sämre, mumlade Rogor. — Hvad tycker du om min hustru? -Hon är mycket svag och blek. — Är det allt hvad du har att säga om henne? —Och vacker... — Nå, det var då ändå något. — Nästan lika vacker som Nannon. — Hon är mera än vacker, lika modig som god, och lika stark som modig. Hon har tillryggalagt jemte mig omkring två hundra framska mil till fots i vildmarken. — Med sinn små fötter! sade Roger rörd. Nannon blef så trött en gång, då vi inte hana med tåget från Val-Fleury, utan måste gå hem. — Der borta lefver man i ett riktigt sagoland, återtog Rober. Man förer der ett romantiskt lif. Tacka vet jag vildmarken mot lustparkerna i Mendon med sina lemningar ef