Dagens Nyheter – 14 augusti 1865, sida 1

mödrarue, men utven lockade till sig en och annan at dessa krinolinbepansrade sippor, hvilka, utom gasögon, lorguett och anuira prydvader, tydaude på svaghet, i uugdomens vär emanciperat sig från hvad de gamla kallade nuslig ärbarbet. Från Danmark, som var rikt och vackert reprcsenteradt, fanue, bland annat, de magnitikaste möbler. kw bokskåp, tillverkadt, jag tror i Ålborg, skulle jug köpt, — om jag varit rik karl och kuunvat undvara 800 rdr... Andra vackra saker i hundradetal. Festen i Landskrona den sista juli var så lysande omständigheterna medgätvo. Hade konung Carl stannat längre än ett par timmar, skulle ock vi åtmiustone haålliv längre tal och i underdåvighet kanske hurrat mera väldeligt, än hvad sowm skedde. Nu höll vårt A och O cow kort tal, det mina öron visst icke kunde uppfäuga — men det eu och annan, mora väl underrättad påstod vara tör tilltället lämpligt Ham selv svarade lakoniskt de mäktiga inviguiugsord härpå; ilärmed förklarar jag Landskrona-Estofbanar öppnad. Och sedan tförplägade man sig. med mut och dryck; derefter reste man sin vög, ja — och så var det slut tör den gångeu .. . . I Helsingborg orerade Tornerhjelm, en gunstling, som vid en ircdje Gustafs hof tro. hbgtvis aldrig fått utveckia glansen af sitt. suille. Menu något annat fyrverkeri hann man ej med här pa den korta tiden af 4 timma. Gek så, ofter invignivgen af Helsingborg Billeberga banan, taget till Ramlösa, der man slog sig i ro tre runda timmar. Här 10g ytwerligare förste hofjägmästaren tillfallet i att, föreslog kouuugeus skäl, och atlöstes straxt uf maunen med pilarne, Orvar Udd, som uppläste sin helsviug till konungen. Ni skuile sett förtjusvingen!,, men kavske förvåningen var större. Republikanen fjunga den smor-: des lof... det var väl värdt nordstjervan som ock ett par dagar sednare tilidelades skalden, — om icke redan för rer än tjugo år sedun, bland andra dråpliga stycken, ett poem kaliadt den oefterrättlige kunnat tilldelas gumma pris. Kunoungen talade sedan, ovanligt lärge, om tidens ideclla och materiella -sträfvauden och huru låda, band i hand, böra håls la hvarandra upje. Anuvars i år ingenting vid de af guds gärvor lastade borden om det mod man tänkte utveckla i bårddiger tid, om det barkbrod som i nödfall skulle smaka som sucker — — — Alldeles inte landtbrukare, får jag lemna o3ogdt allt hvad jag annars shuile kunna säga om kor, oxur och andra mer och miudre ädla djur, samt en massa saker och ting, allt rörande landtbruket, af visst icke underordnadt värde; ty hellre än att se och höra på något lör mig lika begripligt som mesopotamiska ströfvado jag kring i den goda staden Malmö, der eu stor del folk hvarje dag lefde fri mändag, lefde ett gladt lif. Man pokulerade och drack brorskölar, såsom om ni-reformen ioke varit bekant. Kring bålarne sutto förståne: diga mäu — och usch! hvad man kritiserade. : Det är nu eu gång för alla gitvet, att de missnöjde i landena, uu liksom i Gert Buudtmakares tid, känna sig mest stimda vid glaset, som upptinar hetsigheterna i det nordiska lynnet. . På Svea hördes annars den mest omvexlande konversation. Här en person som beräknar, med anldving af de 20,000 rdr staden utarnordnat i och lör konungens motta7 YRAN AS GS rö AN rön NES ÅRE Ar a TA ae er ee SATSA ER