Dagens Nyheter – 7 augusti 1865, sida 1

SERENA RAR RR millionernas besparingar. Man står der på den fullkomligt inhemska grunden, och talaren ansåg, att de resurser, som på denna väg kunna åstadkommas, äfven böra komma jordbruket till godo. Sparbankernas verksamhet har visserligen på icke lång tid mångdubblats, men mycket återstår ännu att i den vägen uträtta. Men de böra erhålla en ändamålsenlig organisation, icke blott med afseende å upplåningarne utan äfven med afseende å utlåningen. Man möter härvid det inkastet, att sparbankernas penningar ej kunna bindas genom utlåning på längre tid. Talaren trodde att detta utan olägenhet kunde ske. Hurudant är förhållandet i sjelfva verket nu? Sparbankerna ha sina medel utlånta mot inteckningar på uppsägning; men ingen cirkulation eger rum, ty några uppsägningar ifrågakomma ytterst sällan, af det skäl, att tillflödet är lika stort och större än afflödet eller uttagningarne. Det vore således ej farligt att fästa sparbankernas medel för något längre tid. För att sätta sparbankerna i stånd att vid tillfälliga större påkänningar fullgöra sina förbindelser, kunde kreditiver beredas dem. För öfrigt skulle genom utlemnande från sparbankerna af omsättningslån en rotation uppstå och sparbankerna genom de inflytande afbetalningarne uti sjelfva bankrörelsen finna en tillgång för att göra face emot tillfälliga påkänningar, hvilken de vnder nuvarande förhållanden icke ega. Det mellanrum, som finnes mellan hypoteksbanken och de enskilda bankerna, skulle således till en del kunna fyllas af sparbankerna. Det kan ej bestridas att en särskild kreditinrättning kan för ändamålet bildas, men ansåg det hafva sina stora svårigheter. Hvar skola, till en början, fonderna tagas? Skall det ske här i landet, blir det blott ett deplacement, och bereder då ej någon verklig kapitaltillgång, hvilken måste sökas i utlandet. Kan detta undvikas bör man dock göra det, och detta kan ske genom att absorbera de små besparingarne och göra dem disponibla för jordbruket. Och i afseende åter å en sådan inrättnings form, skulle den väl blifva ett aktiebolag? Men hvad säkerhet skulle då erbjudas? Skulle det vara rcalsäkerket, d. v. s. inteckningar, så råkade man i kollision med hypoteksbanken, som för närvarande har uteslutande rätt att utgifva obligationer, grundade på säkerhet i jordegendem, ett privilegium hvarom mycket kan sägas för och emot, men som för närvarande är faktiskt. Och hvad utsigt till vinst för aktieegarne kunde företaget lemna? Det är antagligt att några personer skulle deltaga i företaget af fosterländskt intresse, men man finge; icke bygga företaget uteslutande derpå. Det; hade äfven blifvit föreslaget att kombinera landtibruksbanken med en sedelutgifvande bank, vare sig fristående eller såsom en särskild afdelning. Härigenom skulle vinnas fördelen, att, den solidariska ansvarigheten erbjöde sig såsom säkerhet och vore sålunda att. föredraga.i, Talaren ansåg således ett försök med jordbruksbank eller kombinerad jordbruks-; och sedelbank innefatta något oriktigt, men trodde att man i de närvarande kreditinrättningarne har tillfälle att vinna det åsyftade andamålet, helst om det sker i kombination med en ändamålsenlig organisation af sparbankernas verksamhet. mr ——AÄ