Dagens Nyheter – 27 juni 1865, sida 2

ide särskilda klasserna uppläsa de lexor de lärt sig hemma, äro barnen fullkomligt fria. De som ej hafva föräldrar på stället, äro inackorderade hos familjer i staden för ett särdeles billigt pris, de göra så mycket de vilja och så länge de uppföra sig väl, gå de hvart de behaga, med undantag af de tider då de äro uppe i skolan. De fä dock aldrig: besöka källare och schweizerier, ej heller hemma förtära spirituosa. Till deras beröm kan jag sär ga, att jag aldrig sett anständigare barn. De törolämpa ingen menniska, och en resande behöfver icke, såsom ofta är fallet i England, vara rädd för att möta en hop skolpojkar på gatan. Blott en enda gång säg jag dem tilllåta sig litet okynne, och detta bestod i att kasta snöboll på en full bonde som körde förbi skolan. Lärarne hafva alla sina hem och lefva tillsammans med sina familjer samt behöfva icke, såsom de engelska skolmästarne, ha nägot bråk med pojkarne, utom under skoltimmarne. De ha ledigt i hela tre månader under sommaren och cn månad vid Julen. Lärarnes löner betalas uteslutande af staten, som är mycket frikostigare än någon stat jag känner till, så snart det rörer befordrandet af allmän nytta. Hvarje år utsändas på statens bekostnad tre eller fyra lärare 1 olika kunskapsgrenar, för att i främmande länder inhemta upplysningar. Kroppsaga begagnoas icke alls i de svenska skolorna (?1) och som barnen icke bo tillsammans, uppkommer icke heller något oväsen, som gör den behötlig. Barnen undfå en utmärkt undervisning i de lefvande och döda språken, historia 0.3. v. Botanik och naturalhistoria läses mycket; och mången gång, när jag sett en skara skolgossar komma hem med sina portörer på ryggen, har jag tänkt att en sådan der lugn ettermiddags-exkursion i skogar och ängar kring staden säkerligen utöfvar ett mycket förmänligare inflytande på den blifvande mannens karakter, än de stormande lekar, hvarmed de engelska pojkarne fördrifva sina lediga stunder. Examina hållas vid slutet af hvarje termin; och när gossarne genomgått skolan, ha de erhållit en grundlig elementarbildning, som komme? dem till nytta, på hvilken bana som helst de välja. De som vilja bilda sig för högre kall, bege sig omedelbart till ett af universiteterna, Lunds eller Upsala, der de genom ytterligare två till tre års studier fullända sin bildning. I hvarje större familj på landet finnes alltid en informator och en guvernant. Dessa behandlas alldeles som medlemmar af familjen, och de rikare engelsmännen ha mycket att lära af svenskarne hvad angår sättet att behandla personer, som stå i beroende af dem. Det drag, som jag mest tycker om i den svenska karakteren, är att de aldrig hålla sig för goda alt söka sitt uppehälle på hvilket hederligt sätt som helst. Flickor, som tillhöra familjer af högre samhällsställning och som sjelfva erhållit en utmärkt uppfostran, anse det visst icke under sin värdighet att söka anställning såsom guvernanter, i händelse deras föräldrar dött utan att lemna något efter sig. Militärer, som ha liten lön och mycken ledighet, sysselsätta sig med undervisning, landtmätare o. 8. v. och ingen räknar dem det till last. Oaktadt svenskarnes hjertlighet mot utlänningar och deras trefliga umgängessätt Binsemellan äro de dock mycket stolta och andryga. I detta afseende äro de mycket olika de demokratiska norrmännen, bland hvilka, som jag tror, det icke finnes mera än två adelsmäa; och dessas ätter hålla visst på att dö ut. Olyckligtvis är icke förhållandet der, såsom här i England, att adelns gods äro oförytterliga hvaraf ofta blir följden att titeln endast är ett tomt ord utan betydelse; och efter min tanke kan ingen menniskas ställning vara mindre afundsvärd än en adelsmans, som icke eger någonting annat i verlden än sin titel. Jag kan icke gilla att en regering så der utdelar tomma hederstitlar. Om en person verkligen gjort sig förtjent af sitt fosterland, och fosterlandet vill belöna honom, så må det icke skänka honom bara titlar, utan äfven något af mera reelt värde, så att han sättes i tillfälle att föra ett sådant lefnadssätt, som hans nya värdighet