Dagens Nyheter – 8 juni 1865, sida 1

get bedt honom derom, har han dock icke velat säga honom sitt namn. — Han har allt haft sina goda skäl att afslå en sådan begäran, Ninna, ty detta namn skulle ha kommit er att skälfva af fruktan. — Men hvem är han då? — Han är Tigerkattens son, den s. k. Stenhjertat. Den unga flickan studsade tillbaka med en instinktlik rörelse af fasa och gömde ansigtet i sina händer. — O! men det är inte möjligt! ropade hon; denne man kan icke vara en skurk, han som vigat sig så frogen, så redbar, så hängifven, han som räddat mitt lif! -— Huru! inföll litligt den unge mannen, hvad säger pi, har han räddat ert lif? — Vet ni inte det? Har icke min far redan berättat er allt? — Nej, don Pedro har icke nämnt någonting derom. — Nå, så vill jag tala om det för er, Estevan, ty hvilken han in må vara deune man, så måste man göra rättvisa åt honom; det är honom, honom ensam jag har att tacka för, att jag icke nu är död efter att ha genomgått de förfärligaste qval. — Förklara er då, i himlens namn, Hermosa I — Då vi irrade omkring i skogen, återtog hon med häftig sinnesrörelse, och redan offer för en djup förtviflan väntade på döden, som icke kunde ha dröjt länge att infinna sig, kände jag mig plötsligt stingas i foten af en orm utaf det farligaste slaget; till en början sökte jag öfvervinna min smärta, för att icke