Dagens Nyheter – 5 april 1865, sida 2

karl,. hvilken bestraffning äfven tillämpas vid minsta tecken till feghet i elden. Vid krigets utbrott kunde nästan hvar och en, som hade penningar, vinna officersbeställning, om han dertill dugde, eller ej; men numera iakttages den största noggrannhet i valet af officerare, hvilka måste undergå examen, innan de erhålla officersaflöning. Jag har blifvit utnämnd och befordrad till premierlöjtnant, men är ännu ej mönstrad, enär jag ej kan komma från kompagniet, vid hvilket för tillfället finnes blott 2 officerare. För hvarje ny grad måste officerare här inmönstras såsom sådana uti högqvarteret för militär-distriktet. Förskansningar göras numera så till hufvudsak, att man, en timma efter en divisions eller ett regementes halt, blott för en natt, ser förvånande förskansningar uppkastade. Dessa förorsaka spillandet af många lif, enär fienden ej besinnar sig länge före anfallet af de starkaste fältverk. General Grant måste anfalla förnyade verk från Fredriksburg till Petersburg i maj 1864, och gjorde de oupphörliga förstärkningar, generalen erhöll, honom segrande mot general Lees fältherre-talenter. Grant förlorade inom en månad 100,000 man. General Les utmärkta förmåga och fältherresnille, i förening med hans soldaters tapperhet och ihärdighet, förlänger kriget. Rebellerne ha lidit betydligt genom förlusten af många vigtiga platser. Vi trodde att den framgång, general Sherman haft, skulle förorsakat dem ett känbart slag, men de synas vara oöfvervinnerlige, och tyckas de efter hvarje förlust blifva allt mer och mer ihärdiga och oförvägna, samt stridande i förtviflan. Fosforförgiftning. Äfven mannen till fru Longström, som häromdagen afled efter förtärande af krusbärssoppa, har nu dött af samma anledning. Bland de svenska officerare, hvilka tjenstgöra i utrikes armfåer, har löjtnanten vid Sk. Dragon-regementet Gustaf Bråkenhjelm i flera år tjenstgjort vid franska första Chasseur-regementet och följt detta först på dess expedition i Afrika, och nu sednast i Mexico. Enligt ingången underrättelse har han blifvit sårad i en förpost-affär af ett skott i bröstet och armen, men är utan fara, ehuru det var genom en egen tillfällighet, att han icke blef ihjelskjuten. Malmö Snällpost meddelar följande derom: I ett bref från Mozathan berättas, att marskalk Bazaine hade ändrat sina truppers ställning och låtit dem passera Cordillererna. Trupperna hafva bland bergsboarne funnit fiender af helt annan karakter än på slättbygden. Dessa senare hade nemligen sällan gjort motstånd, utan flytt alltjemt för fransmännen. Bergsboarne åter äro ett beslutsamt, modigt och tappert folk, och man har funnit der hvad man ej fick se på slättlandet, nemligen att officerarne och cheferne gingo sjelfve i spetsen för sitt folk. Från den 1 Januari har det nästan dagligen varit någon affär. Terrängen är den svåraste man kan föreställa sig, och fienden som känner densamma noga, vet också att draga fördel deraf. Natten mellan den 9 och 10 Januari blefvo 100 mulåsnor tagna af fienden; kl. 2 på morgonen blåstes alerte och en squadron jemte ett kompani Vincenrer-jägare satte sig i marche för att taga tillbaka mulåsnorna. Spåren funnos snart, men terrängen och mörkret hindrade att jemt kunna följa dessa. Kl. 5 blef löjtnant Bråkenhjelm beordrad på rekognoscering och hade marcherat ungefär 10 minuter, då han ropades an; han svarade med fiendens lösen som var honom bekant, men fastän det ej var dager, så voro de franska uniformerna alltför olika fiendens, för att denne skulle misstaga sig särdeles länge, och några ögonblick efter fick också rekognosceringstruppen en salfva. Af skotten trodde man, att här voro blott 8 å 10 man; man beslöt derföre att genast söka afskära dem reträtten, och taga truppen till fånga på det att han ej skulle kunna meddela sig med hufvudstyrkan. Bråkenhjelm med sin trupp satte sina hästar i galopp, men det fanns en ginväg som fienden tog för att komma till hufvudstyrkan, dock lyckades det den franska truppen att på stora vägen träffa på den fiendtliga afdelningen. Här befanns det dock, att denna afdelning utgjordes icke af 8 å 10 man som man trott, utan af omkring 40 man, då den trupp som Bråkenhjelm anförde icke var mer än 6. Här blef det mycket hett under några minuter till dess den öfriga delen af franska sqvadronen kom till uudsättning. Bråkenhjelm fick först en lans-stöt i venstra låret, men utan att akta vidare-på den, rusade han på den fiendtliga truppens anförare AARAh Aaf hanam Amt an hAlhuasnm man 3 san evnAn