Dagens Nyheter – 18 mars 1865, sida 3

nerandet och springet när en sådan plats blir ledig. Hvad hafva nu våra fattiga subalterner:? Enligt normalstat har en underlöjtnant 375 rdr, om härtill lägges 75 proc. förhöjning at öfverskottsmedel, 280 rdr, blir summan 655 rdr. Härifrån afgår 2 månaders möteskostnader 200, afgiften till pensions-kassan, accordsamorteringen, musik, kronoskatter m. m. omkring 100 rdr, då har subaltern-officern omkring 300 rdr årligen (högt räknadt) ill sin garderob, samt till betäckande af 10 månaders lefnadskostnader, till resor i tjensten och förefallande extra kommenderingar etc. etc. Lefnadskostnaderna för chefen och yngsta officern äro under mötestiderna lika, ty de spisa vid samma bord; kommenderingar har aldrig chefen utan särskilt aflöning. Af nu uppgifna siffertal inhemtas att en regements-chef har lika stor lön, efter närvarande förhållanden, som 40 subalternofficerare, och enligt 1832 års stat lika med 14. Det är ju alldeles klart att vederbörande icke kalkulera när de utsända sina bref. Om nu chefslönerna bestämmas till 6000 rdr, som synes nog, ty cheferna lefva på lundet utan representation, så finnes 6000 rdr att dela på 30 subalternofficerare som gör 200 rår på hvarje, hvilket kunde befria de unga männen från skuldsättning, eller att lefva på andras bekostnad. UR RARE Gå TVÄR BERTAN