Der fanns ju schaber — fast det ju är sed, Att deras egarinna följer med. Nu kom der en — bruksidkare, bevars; Så ung, så elegant, så vacker, sedan. Och han fick ja. — Förlofning blef i mars; I slutet af april blef bröllupp redan. Vid fyratio år man skynda må, Om sin bestämmelse man rätt skall nå. Och fort det gick: ty efter blott ett år Förmögenhet och man var spårlöst borta. Helena fällde mången bitter tår, Att hennes framtidshopp kom så till korta. Nu med en värnlös dotter vid sitt bröst Hon fattig gick emot sin lefnadshöst. En gammal bekant.