Dagens Nyheter – 4 mars 1865, sida 2

min sammankomst. Utgående från den satsen att ingen verkan saknade sin orsak, sökte han finna källan till så många motsägelser i samhällsordningen. — Vår civilisation, — slutade han, — är ett gammalt minnesmärke, hvitmenadt och repareradt, och hvars nybyggda delar upphört att stå i harmoni med de gamla. På den breda grund våra barbaris ka förfäderlagt, uppförde romarne eleganta hvalfbågar, som ännu finnas qvar. Feodaltiden byggde derofvanpå sina borgar och torn. Århundraden följde på hvarandra och uppförde deromkring byggnader, som voro mera likformiga men mindre solida, man ref ned för att bygga upp med samma materialier. Utanpå gaf man minnesmärket medelst litet kalk ett sken af regelmessighet; men innanför framställer det icke desto mindre en förvirrad labyrint, der mörker och ljus, slingrande gångar och rymliga gallerier aflösa hvarandra. Våra lagar äro en underlig blandning af romarnes, frankernas och de moderna folkens; vår morallag är en samling af ridderliga rodomontader och filosofiska resonnemanger. Aldrig blef hos oss lagstiftarens mening förstådd. Frans den förste bannlyste latinska språket från domstolarne, för att folket skulle fatta lagens ordalydelse, men våra dagars lagkloka har bibehållit de gamla tidernas föråldrade rotvälska, som är nästan lika obegriplig för folket, som det latinska språket! Derföre motsvara nutidens institutioner och beslut på intet sätt ögonblickets id6er och behof. Detta är orsaken till så många motsägelser, som helt visst äro mycket beklagliga. Dock — låtom oss