Dagens Nyheter – 1 mars 1865, sida 1

att, på samma gång den ifrågasatta öfverlåtelsen af pensionskassan till statsverket bringas till verkställighet, denna kassas årliga andel, tre femtedelar af vissa bland Wadstena krigsmanshuskassas inkomster, måtte till sistnämnda kassa få återföras; att pensionerna, med vissa uppgifna undantag, borde i de bättre lönade tjenstegraderna, eller från och med kaptensgarden uppåt, utgöra två tredjedelar af lönerna, men i de öfriga, ringare lönade graderna utgå med lika belopp som lönerna; förhållandet mellan lön och pension dock beräknadt efter afdrag från den förra af all kostnad i tjensten och sålunda af både så kallade tjenstgöringspenningar samt hästoch fouragemedel jemte kavalleri-tillägg ; att härvid, oberoende af det regemente, der en pensionstagare tjenat, en enda löningsstat, nemligen den för indelta armen af komiterade föreslagna, borde läggas till grund för pensionernas bestämmande inom hela armåen; att om, beträffande underofficer, som blifvit till officer befordrad, vid afskedet befinnes, att den officerspension, hvartill han vore berättigad, understiger den, som honom tillkommit, derest han icke blifvit från underofficer befordrad, han då må ega att uppbära den sednare, högre pensionen; att den lefnadsålder, som borde berättigatill full pension i tjenstemannens grad, må för indelta armben och Wermlands fältjägarekår bibehållas lika med hvad i detta hänseende nu finnes stadgadt bland vilkoren för förhöjd eller fyllnadspension endast med framflyttning af den fullla pensionsrätten i kaptensgraden från 50 till 52 år, men för den öfriga armåen, med undantag af regementsoch kårchefer af öfverstegrad, bestämmas två år lägre än vid den indelta; alt tjensteåldern, såsom vilkor för full pension, borde vara 30 år vid indelta armeen och Wermlands fältjägarekår, men med enahanda undantag för öfverstegraden, 25 år vid den öfriga armåen; att den, som afgår från tjensten, innan han uppfyllt de för full pensions erhållande i hans grad föreskrifna lefnadsoch tjenstevilkor, skulle vara berättigad till sådan förmån i den närmast lägre grad, der han uppfyllt stadgade pensionsvilkor, och sålunda komma i åtnjutande af en oafkortad pension, hvars belopp likväl för vissa grader blifvit af komiterade efter annan grund beräknadt ; att deremot, om de föreslagna pensionsbeloppen blefve godkända, armåeens ölveroch uuderbefäl skulle vara förbundet att, äfven utan egen ansökning, afgå sedan de uppnått följande ålder: Vid indelta arVid den måen och Wermlands — öfriga fältjägarekår armeen, inom öfverstegraden . 65, 65. . Öfverstelöjtnantsoch majorsgraderna. . . . 60. 60. kaptensoch fanjunkare-graderva . . os. . 55. 53. , subalternofficersoch öfriga underofficersgraderne . . so . . 50. 48. lefnadsår ; . att den, som under loppet af fem på hvarandra fölJande år varit och fortfarande befunnes genom sjukligbet oförmögen att sköta sin befattning, skulle erhålla afsked, men, om han i tjensten varit anställd minst femton år, åtnjuta två tredjedelar af fulla pensionen i sin grad; att de nya pensionerna må tilldelas endast framdeles afgående tjenstemän från beställningar på ordinarie eller indragen ordinarie stat, under öfriga här ofvan omförmälda vilkor; att den, som uppbure pension af andra allmänna medel, icke vore berättigad till sådan å armåens stat; att den, som efter erhållet afsked med pension åter tillträdde tjenst med lön utöfver 2,000 rdr på rikets stat, skulle under den tid, han deraf vore i åtnjutande, afstå pensionen; att för erhållande af pension i graden skulle i allmänhet fordras att minst i två år hafva innehaft den beställning, hvarför pension ifrågasättes, men i generalsgraden att hafva i fem år innehaft dithörande beställving på stat; att pension borde medföra skyldighet för den pensionerade att intill fyllda 60 år i hvad angår kaptensoch lägre grader, men till 65 år i högre grader, hemma å landet, när så påfordras, antingenfhandleda eller inöfva det beväringsmanskap, som i krigstid varder till rikets försvar uppbådadt eller ock fullgöra de särskilda kommenderingar och uppdrag, som för öfrigt kunna vid sådant tillfälle ifrågakomma. att den, som i krig eller fred, under utöfning af rikets tjenst, vid något bestämdt tillfälle blifvit så skadad, att han varder alldeles oförmögen till vidare utöf