Dagens Nyheter – 24 februari 1865, sida 2

en längre tid ihållande eldsken, hvilket ger anledning förmoda att någor eldsvåda då utbrutit i trakten af Stora Essingen, Pettersberg eller möjligen ännu afligsnare från Stockholm. Någon närmare upplysning härom kunna vi dock icke ännu meddela. Deremot är Dagens Nyheter i tillfälle att göra det. Den förmodade eldsvådan egde, enligt ögonvittnens intyg, rum mycket långt bort — ja icke ens på vår jord. Det var nemligen solen som brann i sin nedgång, som brinner ännu och somvi hoppas fortfarande måtte få brinna. Daglig! Atllekande upplyser att kapten John Ericsson ej skänkt, utan endast erbjudit åt svenska staten två 15-tums kanoner. De skola kosta omkring 18,000 rdr rmt stycket. Hästtämjaren Langes förevisning i går middag af häst-tämjning i ridhuset å riddarhusgården företedde mången rätt intressant omständighet. Den amerikanska metoden, hyilken för någon tid sedan här förvånade genom Rarey, hvilar på hästens knäkastning och läggning på sidan, hvartill behöfs persönlig vana och skicklighet för att icke djuret måtte mer eller mindre skadas. Rådligt är sålunda icke att låta hvem som helst företaga denna manöver, hvaruti likväl hr Lange syntes ega en längre praktisk erfarenhet. Att detta medel utöfvar mer än straff och lemnar hästen som ett slags viljelöst redskap i menniskans hand, bevisades genom de trenne djur han inom kort stund förvandlade från ganska farliga till rätt spaka och lätthandterliga. Det är temligen klart att så länge hästen genom tjenlig, men framför allt mild behandling han påminnas om detta straff behöfver detta ej förnyas och återkomma ej mer sådana olater som slå och bitas, hvarmed förenämnde förevisade djur i hög grad voro behäftade. Hr Lange redogjorde under förevisningen dessutom för månget mildt och oskyldigt knep vid hästars behandling, och ansåg att de flesta fel i hästens lynne uppkomma genom menniskans misshandling. Detta är visst ej något nytt, men kan ej för ofta upprepas. Bland åskådarne märktes många af hnfvudstadens hästvänner, hvilka jemte de förevisade djurens egare förklarade hr Lange sin tillfredsställelse med förevisningen. Vi taga för gifvet att hästarne voro minst belåtna. (N. D. AA.) För döfva. Den apparat, å hvilken, såsom vi för några dagar sedan berättade, kammarskrifvaren OC. F. Öhrström uttagit patent och med hvars tillhjelp samtal kan föras med döf person eller mellan döfva, beskrifves sålunda: Apparaten består af en längre eller kortare, mot bristning preparerad ihålig slang af läder, kautschuk eller guttaperka, af omkring en blyertspennas diameter, försedd uti ena ändan med en kupol af hårdt träd, horn, ben eller metall, och i den andra med en knapp, passande i öronmynningen, båda ihåliga. Då knappen sättes uti örat, tätt slutande, och det talas uti eller nära kupolen, måste äfven ett hviskandoa ljud höras, derest organet har någon känslighet; ty uppfinningen grundar sig på den omständighet att slangen är af ett ämne, som icke absorberar ljudet, hvadan det måste oförminskadt framtränga, slangen må vara huru lång som helst. Olägenheten af skrikande samt ovilkorligt närmande till: den svagt hörande undvikes således, och samtalet blir lätt genom denna apparat, olik de förut brukade äfven deruti att den är beqvämt portativ. Poslgåängen. Hamburgerposten ankom i onsdags till Helsingborg och afgick med express till Lund för att uppnå Malmö på aftonen. — Beltpassagen vid XKorsör, som den 21 var isfri, är åter hemsökt af drifis, som omöjliggör all kommunikation för ögonblicket. Jernbanan var i går morgon vid Korsör äfven spärrad af snö. I går afton hitkom ingen tysk post. ee Dödsfall. Handlanden Fredrik Leo