Dagens Nyheter – 3 februari 1865, sida 1

honom fritt att efter behag föra sina experimenter. . Han satte sig genast till verket och började med det största mod arbeta. Detta arbete intresserade honom på det högsta, ty han hade nästan den materiella vissheten att lyckas och derigenom skulle det ju blifva honom möjligt att inom sitt hem I sprida det välstånd och lugn som möjligtvis skulle kunna förlänga Marthas lif. Mödan förefaller en ljuf då det är älskade varelser hvilka skola skörda frukterna deraf. Vaubaron arbetade hela natten. Vid daggryningen gaf han, ehuru motvilligt, efter för sin hustrus böner och unnade sig några timmars sömn. lUfter detta korta afbrott återtog han med den mest feberaktiga ifver sitt arbete, det var endast med knapp nöd han för några minuter bortlade sina verktyg för att genom en smula föda underhålla sina krafter. På detta vis förflöt dagen. Verket gick med jättesteg framåt, den orörliga vaxdockan började redan lyda de skickligt anbragta skrufvar och fjedrar hvilka skulle förläna henne förmågan att röra sig och som skulle förvandla henne till automat. Den lilla Blanche klappade med barnslig glädje sina händer. Martha beundrade tyst hans arbete och sade tyst till sig sjelf att hon borde skatta sig mycket lycklig, ty hennes make var en stor man.