Dagens Nyheter – 28 januari 1865, sida 1

Proudhon. 7) . Proudhon var onekligen en af tidehvarfvets märkvärdigaste personligheter. Man kan hysa fullkomligt olika äsigter med Proudhon, man kan bekämpa huns åsigter samt till och med anse hans verksamhet helt och hållet misslyckad uti en tid, sådan som vår, hvilken icke vill nöja sig med sväfvande teorier och ännu mindre med djerfva parodoxer, en tid, som framför allt fordrar praktisk blick, klarhet och bestämdhet; men hvad man, såvida man sjelf vill vara opartisk, åtminstone cj kan frånkiänna Proudhon, ir snillrik originalitet och frihet från hvarje partiberoende, denna höga grad af sjelfständighet, som, om den också dref honom till bizarra ytterligheter och ledde honom in i labyrinther, ur hvilka han icke ens med den djerfvaste sofistik förmådde leta sig ut, dock visar honom såsom en karakter, och en at sällsynt slag. Man kan förneka att Proudhon bidragit alt rycka den sociala vetenskapen framåt, ja, man torde till och med utan orättvisa påstå, att hans verksamhet, gentemot den nyare statsekonomiska skolans klara satser och enkla, praktiska bidrag till samhällets framåtskridande, var al reaktionärt slag; men med allt detta måste vi dock betrakta Proudhon såsom en imtressaut företeelse i den stora striden. Han var icke någon reformator, utan endast en kritiker, en kritiker quand meme. Proudhon var ingen statsman, knappast cn filosof, dock eu tänkare, fastän inom bizarra former, och framför allt var han uppriktig och personligt omtresserad. Pierre-Joseph Proudhon föddes i Besangon den 15 Juli 1809 af en slägt, som bland. sina medlemmar räknat den celebre riättslärde af samma namn, men Pierre-Joseph var: son til en fattig tunnbindare och sjelf skulle ) Ur Göteborgs Handelsoch Sjöfarts-Tidning. NS TINA SEDSAPT SNR SA