Dagens Nyheter – 26 januari 1865, sida 3

Rilaren Körner. I Malmö Snällpost meddelas följande intressanta teckning af denne genom sina arbeten för hela Sverge välbekante man: Akademi-ritmästaren M. Körner föddes på Hviderup i Gårdstånga församling, der hans fader, en anförvandt till den såsom skald och frihetshjelte bekante Theodor Körnar, var trädgårdsmästare. Tidigt visade sig hos honom lust och fallenhet för teckning och målning, och efter slutade skolstudier ingick han som elev hos då varande akad. titmäst. Arfvidsson i Lund. Det var då som han vid ett tillfälle för baron Gyllenkrook visade några foglar som han målat, och dervid baron G. till uppmuntran skänkte honom en svensk dukat, liksom, såsom han sedan yttrat, för att gifva en bältre hy åt hans af behofvet bleka pensel. — År 1829 började Nilssons Illuminelade Figurer till Skandinavisk Fauna att utgifvas, då första häftets första upplaga utfördes af M. v. Wrigth i Stockholm, hvarefter arbetet sedermera af Körner ensamt fortsattes. I detta, ehuru ofullbordadt, det största och vackraste planchyerk öfver Fäderneslandets Fauna, som vi ega, har Körner häfdat sitt namn såsom en af våra bästa djurmålare, synnerligast genom det otvungna i ställningen, och genom den djurets individualit och dess skaplynne, hvilka han hos figuren för det mesta så väl lyckats åtgifva. I början af 1840talet började Körner på bokhandlare Gleerups förlag utgifvandet af en planchverk öfver Skandinaviens däggdjur och foglar, och hvilket, ehuru med figurerne i mindre skala ooh flere på hvarje blad, ej saknar sina stora förtjenster, äfven derföre att det både är temligen fullständigt och, såsom mera billigt, äfven mera tillgängligt för allmänheten. — I ledigheten efter akad. ritmästaren Boström, om hvilken h. exe. Bonde en gång yttrade att han var ett snille, men ett sofvande snille, erhöll Körner sysslan 1848, jemte lärareplatsen i teckning vid katedralskolan i Lund, som han förut bestridt, och hvilka båda befattningar han innehade till sin död. Enkel, anspråkslös, nitisk lärare, öm familjefader, var han fliten sjelf personifierad. Han vakade troget så länge hans dag räckte. Utom den stora mängd vanliga arbeten han såsom lithograf under många år utan någon medhjelpare verkställt, måste man icke förglömma att nästan alla de illustrationer och teckningar som åtfölja de under de sista 3 decennierne vid Lunds universitet utgifna afhandlingar och andra vetenskapliga skrifter af honom blifvit utförde. Figurerne till Dahlboms Skandinaviska Hymenopterologi jemte hans monographier öfver åtskilliga Hymenopterfamiljer, Brocks Orthoptera, Liljeborgs beskrifning öfver Skånes Crustac6er, Sundevalls Zoologiska handatlas m. ff. vittna således lika mycket om hans säkra öga och flit som många genrestycken och porträtter i lithografi, t. ex. de af Lunds akademis professorer, om hans skicklighet äfven i andra grenar af konsten. Genom försvagad syr urståndsatt att under de sednare åren rita och lithografiera, egnade han sig åt oljemålning och har deri efterlemnat prof på en klar uppfattning af djurlifvet och ett lyckligt återgifvande af dess former. Under lyckligare omständigheter, och mindre beroende af ekonomiska omsorger, skulle han otvifvelaktigt gått ännu längre oeh kommit att en dag intaga en upphöjd plats i vårt lands konsthistoria. Ett litet prof på hans skicklighet redan som yngling måste till slut anföras. Vid ett besök som prof. Rabben en gång gjorde ritmäst. Arfvidsson hade vid hans inträde, en af Körner i aqvarell målad tafla, föreställande en rapphöna, blifvit ställd på golfvet, i ett hörn af rummet. Rabbens hund gjorde genast stånd för bilden som om den varit lefvande. Det var det säkraste och bästa videtur hans målning kunde erhålla. — Nu är han emellertid icke mer; penseln och grafstickeln äro bortlagde. Men hans hågkomst skall förvaras i hans arbeten, och hvarje vår skola sångfoglarne i de trän som skugga hans graf, besjunga minnet af denne konstnär, som höll dem så kära och hvilkas älskliga bilder han så trovet återvaf