Dagens Nyheter – 21 januari 1865, sida 3

I samlingens hus och till venster en praktfull kyrca i grekisk stil, en afbild af Parthenon. Och ir ej den plats intressant, öfver hvilken sedan ittio är tillbaka alla de revolutioner som skakat Frankrike, framgått i sina blodigaste skiften liksom 1i sina fester? Endrägtsworget har bytt om namn lika många ganger som dessa revolutioner och dessa tester uppträdt i en annan drägt. Under Ludvig den tfemtondes skändliga regemente kallades det efter den gode konungen, åt hvilken staden Paris reste en staty, på hvars piedestal anbringades allegoriska bilder af visheten, freden, kratten och rättvisan. Men parisarne hängde ett rep med en blyklump om halsen på konungen, hvilken satt så hög på sin häst med lagerkrönt hufvud i romersk drägt, bundo för hans ögon, och fästade på piedestalen en trätafla med inskriften: Glöm ej den stackars blinde. Några är sednare afbrändes å Ludvig den femtondes torg till firande af drottning Marie Antoinettes intåg detta storartade fyrverkeri, hvarvid ensamt buketten kostade 80,000 francs (omkring 60,000 rdr) och hvarvid mer än fem tusen menniskor omkommo, oberäknadt de stympade, emedan stadens auktoriteter, som på detta sätt bortslösade det hungrande folkets penningar, icke ville betala gardena för upprätthällandet af ordningen. Den blodiga revolution, som snart deretter utbröt, störtade den kongl. statyn, på hvars fotställning några veckor törut stod aut läsa: O, du :sköna staty, du vackra piedestal Dygderna gå till fots, och lasten sitter till häst. En kolossal staty aft friheten blet i dess ställe uppsatt, och Ludvig den femtondes torg heter nu Revolutionstorget. Den 10 aug. firade torget en ny fest, konungadömets afskaftande: det var på samma gäng en föreningstest för alla departementerna, hvarvid deras representanter öste utur nya födelsens brunn och drucko förnyelsens vatten ur en agatbägare. Alla följande festerna: för det högsta väsendet, för slafveriets afskaffande, för dygden, för de gifta, och för de älderstigne firudes säväl här som på Marsfältet och Bastiljtorget. År 1814 firade de allierade trupperna på detta torg, som då omdöptes till endrägtstorget, Napoleons fall med en rysk messa. Och sedan dess har cndrägtstorget åter sett frankrikes historia passera i sina brokigaste skiftningar. Ännu en gång höll kejsaren en revy här under de hundrade dagarne; I Carl X, den siste Bourbonen, drog derötver med återstoden af sina trupper, då parisarne tagit Louvern med storm, tör att längt bort frän Frankrike dö i landstlykt, och uuder en fattig munks dödssång begrafvas i en bömisk klosterkyrka; några steg från Luxorobelisken, som engång pachan af Egypten skänkt honom, steg borgarkungen upp i en tarflig fiaker, som förde honom utom barriererna till det vildt upprörda hafvet Paris; derpå firade den demokratiska februarirepubliken här årligen sin fest och nu pryder staden Paris hvarje år brunnarne, statyerna och terrasserna på aev fordna revolutionstorget med strålande girandoler och eldgirlander till firande af Najoleonsdagen, bonapartismens fest. Hvilken fest eller hvilka skräckdagar skall revolutionstorget härnäst skåda? — — Der numera Luxorobelisken står, stod under de såkallade skräckdagarne guillotinen. Man hade då bort kalla det guillotintorgetI Doctor Guillotins filantropiska uppfinning Hyttade under der första dagarne ar Januari från Grevetorget till Revolutionstorget. Der stannade de under skräckdagarne, förflyttades der(efter till Antonstorget och barriere du tröne, bvarifrån den, Robespierre till ära, återfördes till revolutionstorget, tills i Juli 1795 ett konventsdekret återinsatte Gråvetorget 1 sa rättigheter. Antalet af dem som töllo för guillotinen uppskattades under dessa tvenne år till mer än 2800. Konung Ludvig gjorde början. Han beträdde modigt schavotten, liksom nästan alla rojalister och republikaner den tiden. Man kan ju äfven lära sig dö, och de som då dogo under guillotinens bila, dogo för rn NL Lodala sisada fallrot ko