Dagens Nyheter – 3 januari 1865, sida 2

af Svenska akademien vid dess sednaste hög-, tidsdag prisbelönta romansen af G. Lagus: Riddar Unos söner. Det kan kallas ferm expedition.! Skandinavisk julfest i Paris. Danska Dagbladet? meddelar ett bref från Paris af den 26 dec., i hvilket beskrifves den julfest, som dervarande svenskar, norrmän och danskar jemte damer firat. Festen var arrangerad i tre stora med flaggor och sköldar dekorerade salar i Palais Royal. Man samlades juldagen kl. 9 på aftonen och gästerne voro öfver 100, deribland 43 damer. Brigad-intendenten Schouw från Norge bjöd på komitens vägnar sällskapet vara välkommet, med några hjertliga ord, hvarefter k. sekreteraren Titz från Stockholm uppläste ett versifieradt, af honom författadt humoristiskt program för festen. Denna öppnades med afsjungandet af ett slags kantat, skrifven af cand. phil. Eigler från Köpenhamn, och till hvilken danske kompositören Hammerich skrifvit en karakteristik och vacker musik. Dansen börjades derefter och pågick med mycken liflighet. Majoren Staaff föreslog vid de arrangerade buffeterne de nordiska konungarnes skål, k. sekreteraren Titz talade för Norden och det vackra broderliga förhållandet mellan dess folk, hr Rob. Watt för damerna efter afsjungandet af en sång författad af den unge bellettristen Firstenhoff. Julträdet blef nu plundradt, dansen fortsattes, qvartetter omvexlade med instrumentalmusik och kl. var 3 innan man skildes. Bland gästerna befunno sig äfven norska pianisten Tellefsen med fru, hvilka beredvilligt utförde musik. M:ll Christina Nilsson var inbjuden, men var hindrad från att komma. Kldsvåda dåäårhus. Den 27 dec., kl. half 7 på aftonen, utbröt eld i Kristianias anstalt för sinnessjuka. Taket nedbrann och kl. 8 var elden släckt. Eldsvådan antages hafva blifvit föranledd genom påtändning af en af de sinnessvage, som kallar sig Himmelens Drottning. Ingen person blef skadad. Från Ohoisfiansund skrfves, att storsillfisket deromkring tilltager, gynnadt af det vackraste väder. Det är nu 130 år sedan storsillen förra gången på allvar besökte Christiansund och man beklagar nu blott bristen på allmoge och redskap. Barmarks förlus? på freden. Enligt d:r Petermanns uppgift i Geographische Mittheilungen har konungariket Danmark tillsammans afstått till Slesvig 6,1 qvadratmil (enklaven vid Skodborg 0,1, Mögeltönder 4,2, en del af ön Romö 0,3, af ön Sylt 0,4, af ön Föhr 0,7, och af ön Amrum 0,4). Hertigdömet Slesvig har till konungariket afträdt 7,0 qvadratmil (Westervedsted 0,6, Seem 0,1, Hjertlund 1,0; halfön Stenderup tillika med Heils, Öddis, Vamdrup o. s. v. 3,9, ön ZErö 1,4). Hertigdömets ytinnehåll uppgår nu till 166 qvadratmil; Holstein har I55 qvadratmil; Lauenburg 19 qvadratmil. Danmark har således genom freden af den 30 okt. 1864 afträdt 340 qvadratmil; den återstående delen af monarkien omfattar (utom biländerna) 697 gvadratmil. Goda nyheter. Underrättelserna från de franska vintrakterna skildra detta års skörd såsom i det hela gynnsam. Hvad de röda Bordeauxvinerna angår, har qvantiteten öfverstigit all förväntan; skörden är den rikaste sedan 1852. Qvaliteten visar sig också god, färgen är vacker och smaken ren. Priserna, som i början voro billiga, stego snart, men äro dock ännu lägre än vy. nligen i goda år. ! Deremot äro de hvita Bordeaux-vinerna mindre tillfredsställande. De äro icke i synnerlig mängd odlade, och man kan ännu icke fälla något omdöme om deras beskaffenhet, men man fruktar att de få för liten bouquet och för litet sötma. — Rhöne-vinerna (Bourgogne) äro särdeles goda, både till färg och bouquet. — Af vinerna från Cette och Montpellier har man blott erhållit en femtedel eller tredjedel mot förlidit års skörd, men de nya vinerna öfverträffa i godhet dem från sednare åren efter 1858. De röda vinerna äro också på det hela bittre