Aftonbladet – 18 december 1874, sida 2

k ANP CL otrfade nn ön ponnötrid få I vun döl mellan de möderata gch appositi f nella tidhingårnå, OCh de sistnämnda vo I opokligod de, som skrefvo mest öfvermodig I stoltaerands öfver den, mer än man vänta Synnsammsa utgången, — När nästa gönda , kom och balloteringarna gingo för sig. had .Föstantalet ökate något, dock uppnådde de icke häller nu bälften, Vid det slutlig valet förlergåe te modsrate per fas et refa änpr va krets, derigenom att omkring et höltt hundra röstaedlar för den maderat kandidaten, gretve Ruspoli, i fjerde kre sen mot all billighet kasserades af va komitn, och resultatet blef således att blan Roms fem reprezentanter tillhöra fyra or iti i nad in dvplo fö satt eklatan bevis, 1åsom oppositio ade, att Rom icke längre skoll läta godtyckligt misshandla sis lat ön consorteria af impocente, De mode rata tidningarna erkänds mod bekymmer dar faktiska utgången, moa tröstade Big ned att den var at: tillskrifva en ögonbiicklig upphetsning i sinzesstämningen, en shdar som den, hvilken är 1865 hade vändt bladet till förmån för oppositionen I sjelfva Milano D3 klerikale betraktade utgången af? välen sårom det var att vänta, gom en stor seger för vitt parti. Ti gen Össervatore Ro mano enrcllerade genast 2et halfva antulet af valmännen, som hade röstat, i de klerikales led. och en jesuitisk tidning påminte åter om Mamianis ord, att i Rom finnes blott plats för påfven eller Cola di Rierzi. Måpga af regeringens väsner — tillägger år tidningen — sade henne denna sanning både i Torino och Firenze, men hor ville icke höra på det örat; hon lät sjelfva oppositionen drifva henne till en antikristlig politik och bega! sig till Rom; hon kom hit med vapenmakt och begagnade sig af Frankrikes olycka, trots do bögtidligaste löften och föra a undertecknade af sjelfve berrarne Viscosti Venosta, utrikesministern, och Msreo Miahetti, promierministern. Men denuaa kränk ning för nu sitt välförtjonta straff. Nu har denna regering trärgts från Capitolivm till kanten af den Tarpejiska klippan; lät henne kämpa der kanske ännu ett är, så störtas hon ned med oundviklig nödvändighet på grund af de principer, enligt hvilka bon sjelf har regerat. De moderate säga, att vi önska katastrofen, att wi mana. fram den genom hvad vi göra, TIvgenting är mer osant. Vi önska inga katastrofer, vi bry ogs i sansiog icke om, hvad at det slaget kan häsda i ltalien och Rom. Vi äro ej så blinde, att vi icke se, hurudant tillståndet är i Europa; men vi önska i det hela ingens död, endsst lif och gjelfbeva: relse. Om rogeringen förändrade politik. om hon valde en kristlig, gåfve kyrkans öfverhufvud frihet och oberådende och återinförde St. Petri rättigheter, så skulle san nerligen Italiens katoliker hjelpa till att göra — Garibaldis val omöjligt. Hvem närker icke ulfven i fårakläder i sådana sirader som dessa. och fivs väl någon, som ar litet känsla för ett folks sak eller har äst on enda sida i Italiens historia i vårt urhundrade, vara sig han sar landets lycka ch framtid från höger eller venster, som cke önskar sig makt och nWsdighet att Irifva odjuret ur fällan och a det på lörren? Men detta sker dock icke! De närmaste dagarne efter den 8 och 5 anknöt sig naturligtvis hufvndintresset id utgången af valen i landets öfriga valretsar. På den första dagen blef endast mkring halfva antalet af valen definitivt fgjordt, så riaga var det allmänna delta: andet; i de flesia kretsar afgafs hälften ; f de inskrifna röstersa. Om don slutliga tgången rädie linge och råder på sätt: ch vis ännu ovisshet; ktmingtone unpgifes den fortfarande olika af båda partierne. ; q Imedelbart före kamrarnes öppnande upp: af högern ria partistyrka ill 275 mot 199 f venstern och 34 osäkra, venstern deremot in till 253 wmot 255 af högern. På afto . en samma dag kammaren öppnades, höllo: eo bäda partierna förberedande somman )! omster för att diskutera president och ; icepresident-valen; der kor venstern i en t otydlig minoritet; ty endagt 98 venstermän ; ot 195 af högern infunno sig. Man sköt xulden på det svära oväder, som hade ra? wt i gynnerhet i södra Italien och hindrat i? presentanterne att hinna fram till Rom, h h som det också verkligen förhöll sig så, umtyckte högern i kammarens första pleim att uppskjuta presidentvalet en dag, på 8 t att de, som kunde vara på väg tili Rom, alle hinna fram. Den 25 försiggick der a valet; 411 represantanter röstada — ett stort antal rösteedlar har knappt någon2 8 förat blifvit aflemnadt vid nägon om ? stning — ech valet föll på högerns kan. 2 dat, representantkammarens ordförande : in de bådas senasts lagstiftande försam. XC garna, Biancheri, med 236 röster. under ti t att vensterns kandidat, Depretis, fick i 2. Icke bättre gick det venstern vid va 2 af kammarens ötrige funktionärer, vice: ) PV paidenter, yvestoror och sekreterare. Den ? m till korta äfven vid deasa, hvilket hade Me I följd, att den, då det den 26 skulle) lotteras öfver två sekreturare, företog ; den tämligen ungdomliga demonstratio. bl 2 att inlemna 143 blanka röstsedlar, samt ?! alla sekreterarne afsade sig sica befatt )!? igar och fordrade ett alldeles nytt val o. v. Ett mer eklatant erkännande att ha pe it nederlag kunda väl knapat göras, och et isterns alla storartade, lysande skildrinlit af dess egen maktinilkomlighet och )or nbördighet med högern ha för özonblic !sä brustit söader likt.såpbbublor. Men så be 1 sagdt, vi stå endast vid ipledningen, ve det är alldeles icke säkert, att denna eft ver något begrepp om utvecklingen. de: gerns absoluta öfverlägsenhet öfver ven. vä n är problematisk; ty centergrupperna orc jorde majoriteten. och Ån ära Inta att! man.