Aftonbladet – 8 december 1874, sida 2

tillbaka; lifvets vishet är att vända blicken framåt. Ni vill således att.jag skall glömma min: synd och de olyckor, jag genom den har dragit öfver andra? sGlömma den kommer ni aldrig att göra, Men jag ser intet skäl, hvarför ej ert lit skulle kunna bli lika ädelt och gagneligt, som om ni aldrig syndat och lidit. Ni tänker verkligen detta? utropade den urege mannen med värma. Och detta nya hopp, detta nya lif har jag att tacka er för!s Han ansigte lyste af hänförelse, då han såg på läkaren. Hastigt slocknade dock åter det inspirerade uttrycket deri, och det blef gorgsnare än förut. James Cameron, hvilken med ej ringa deltagande betraktade honom, observerade ge. nast förändringen och yttrade mildt: Ni har ännu något på ert sinne; hvad är det? 2Jag tänker på doktor. Cameron, sade han med låg och osäker röst. Jag tänker på, hvilken hädelse hela mitt lif — om än alärig så rent och pligttreget — skall synas honom vara; och huru kan Guds välsignelse hvila deröfver på samma gång som hans förbannelse? Hur kan jag glömma det förflutna, då han lefver för att erinra mig derom? Hade jag blott skadat mig sjelf, huru lätt vore icke dä att fördraga alt, men det är rysligt att bära skulden för en annans olycka! Tanken på att en annan har lidit genom min synd förlamar hela min själ kraft och gör mig till den hjelplöse stackare, som jag är! Efter en stunds tystnad fortsatte Cyril: Om han visste, att mitt brott bar medfört sitt straff och att de förebråelser, jag känner för den oförrätt jag tillfogat honom, förbittra hvarje timme af mitt lif, kanske skulle