Aftonbladet – 4 december 1874, sida 2

aen rörande nandiungar och Ppeslut, ar nvag , namn och beskaffenhet de vara må, hvilkas utgifvande i allmänt tryck pressla:en tillåter, dels en ännu mera vidlyftig uppräkning af undantag från denna allmänna regel. Det är ganska visst, att detta sidor långa moment, om det bedömes från egtetisk synpunkt, just icke är vackert. Man har ock anmärkt, att det är vanskligt att försöka med ofelbar fullständighet uppräkna alla de särskilda slag af handlingar, som må till tryckning utbekommas, och att man vid en sådan uppräkning helt oförvarandes kan komma att glömma något eller några slag samt sålunda, mot sin vilja, undantaga handlingar, hvilka — derest man ej försökt en omöjlig specifikation — skulle rymts under en allmän föreskrift och således ej undandragits offentligheten. Denna anmärkning torde i sjelfva verket förlora sin vigt på den grund att, då undantagen — de af presslagen uppräknade — äro klara och tydliga, och då lagen säger att alt hvad som i denna lag icke är uttryckligen förbjudet må i tryck kunnigt göras, den allmänna regeln också är klar, äfven om försöket att angifva alt, hvad den innebär, skulle förete någon lucka. Emellertid har man, i de på senare tider framlagda förslag till en helt ny presslag, försökt att i ett ringa antal rader sammantränga den nu varande presslagens flere sidor långa föreskrifter i detta ämne, Man har nämligen dels ansett en ny presslag fordra en sådan till formelt jämnmått och stilistisk harmoni syftande åtgärd, dels också trott sig kunna anse samma åtgärd för ofarlig på den grund, att en långvarig utöfning af en i denna del vidsträckt tryckfrihet samt en derigenom rotfäst frisinnad tradition skulle förebygga . hvarje försök till inskränkande tolkning, hvarje benägenhet att neka utlemnande af. handlingar, som man nu kan, der så behöfves, trotsa sig till genom att åberopa en af de många kaiegorierna i tryckfrihetsförordningens 2 2, 4:0. När konstitutionsutskottet år 1871 fram I lade förslag till ny presslag, hade det der-1 för ersatt den långa uppräkningen, i nu varande tryckfrihetsförordning, at de under offentligheten hemfallna, alimänna ärenden rörande, handlingar med en kort föreskrift af innehåll, att alla hos domstolar, ämbetsverk, samt andra offentliga myndigheter och inrättningar befintliga protokoll, skrifter och handlingar må (med vissa angifna vilkor) af en hvar i tryck utgifvas. Bland de anmärkningar, som i kamrarne framstäldes mot detta förslag, förekom äfven den, att det nu varande stadgandet — långt ifrån att sammandragas på ett sätt, som möjligen skulle föranleda en lång kamp, innan man lyckades häfda en liberal tolkning af den kortfattade ordalydelsen — borde bibehållas och, för all säkerhets skull, utvidgas med en ny bestämmelse, som kunde undanrödja all tvetydighet, huru vida kommunala myndigheters och inrättningars protokoll och handlingar må kunna undanhållas offentligheten. En talare fann visserligen orimlig, mot grundlagens anda och äfven mot dess ordalag stridande, den tolk ning, som ville från den i 2 2, 4:0 medgifna publicitet undantaga kommunala handlingar, men ett färskt exempel hade emel lertid visat, att en sådan tolkning ännu gjorde sig gällande. En annan talare fann tvifvelaktigt, om kommunala handlingar kunde innefattas under de af konstitutionsutskottet begagnade uttryck, och önskade en redaktionsändring, all den stund nämnda slags handlivgar onekligen borde vara för allmänheten tillgängliga, en tredje (frih. Gripenstedt) medgaf att, derest ordalagen verkligen vore tvetydiga, man borde förtydliga dem, så att det icke uppstode någon osäkerhet i fråga om rättigheten att offentliggöra handlingar hörande fill kommunala angelägenheter, och en fjerde, som försvarade utskottets förslag, anmärkte att, om man i1812 års presslag trott sig ega stöd för vägran att utlemna kommunala handlingar, utskottets förslag onekligen, i denna del, innebure ett framsteg, emedan kommunala myndigheter naturligtvis måste subsumeras under uttrycket offentlig myn: dighet och inrättning. De sklunda uttalade åsigterna föranledde konstitutionsutskottet att i det nya förslag till presslag, som utskottet vid 1872 års riksdag framlade, införa ett tillägg, innefattande — som det heter i utskottets motiv -förbindelse för kommunala myndigheter att, på sätt redan i kommunal-lagarne i viss mån finnes stadgadt, hålla sina handlingar för allmänheten tillgängliga. Derför hette det i 3 4 af 1872 års presslägsförslag: alla hos domstolar, ämbetsverk, lsamt andra offentliga eller kommunala myn digheter och inrättningar befintliga proto koll, beslut, skrifter och handlingar må — — — — af en hvar i tryck utgifvas. Under mellantiden emellan 1871 och 1872 årens riksdagar hade ett uttalande i denna sak försports från pressens sida, i ty att det om sommaren 1871 i hufvudstaden samliade andra publicistmötet godkände, bland andra då framlagda förslag till partiella ändringar i nu gällande tryckfrihetslag, äfven det förtydligande af ordalagen i 22, 4:0, att i stället för uttrycket eller andra publika verk skulle införas orden eller andra publika eller kommunala myndigheter, inrätt. ningar och verk, Som bekant är, ha försöken att komma å stad en genomgripande presslags-reform strandat. Efter sådan utgång lära de näppelisen inom den närmaste framtiden varda förnyade, då inga särskilda anledningar, i nåISDN INR DATE OR os NEN ; I avaft och mörkt förmak och en lång och maser !