Aftonbladet – 2 december 1874, sida 3

Article Image
nationalliteratur. Originalet säger: Unte lieser begreift man alle diejenigen Hervor oringungen in Sprache, Schrift und Druck welche vermöge ihres Inhalts und ihre: Form allen bekannt und vertraut oder we aigstens zugänglich sind, demnach wesent lich das auf kiiastlerisehem Wege geschaf tene Schriftthum, die Werke der Poesie unc schönen Prosa, welche, auch abgesehen vor len sprachlichen Unterschieden, durch einer sigenthimlich nationalen Geist und Tor von den entsprechenden literarischen Erzeugnissen anderer Nationen sich unter scheiden. Denna mening öfversättes Härunder innefattar man alla de alster i ipråk, skrift och tryck, hvilka på grund a! sitt innebåll och sin form äro välbekanta aller åtminstone tillgängliga för alla, vidare väsentligen det på konstnärlig väg i skrift skapade, de verk inom poesien och den skönliterära prosan, hvilka, äfven oafsedt :pråkolikheter, genom en egendomligt na tionell anda och ton skilja sig från andra oationers motsvarande literära företeelser. Derigenom, att öfversättaren har trott att ordet demnach (sålunda, altså) betyder vi dare, har han förstört Scherrs definition och kommer sålunda att lemna sina läsare en förklaring af begreppet nationalliteratur. bvilken ingenting förklarar, utan genom sin meningslöshet tvärtom förvirrar. Sam. ma sida öfversättes: Die Wissenschaft der Literaturgeschichte ist nicht von heute oder gestern. Ihre unscheinbaren (ringa. obetydliga) Anfänge lassen sich in die antike Welt zurickverfolgen o. s. v. med: Literaturhistoriens vetenskap är icke från i dag eller i går. Dess första dunkla anpsatser låta sig spåras o. 8. v. På tal om den romerska literaturen säges, att karak teren i den samma utgjorde efterbildning, ty romarnes begåfning och bestämmelse iågo Bt annat håll samt vunno sin utveck ling i politikens, krigets och statsrättens konst. Originalet säger: erfiillte sich in der Staats-, Kriegsund Rechts kunst. — Författaren menar naturligtvis icke och har icke häller sagt stats rättskonst, utan rättskonst, hänsyftande på den berömda romerska rätten. På tal om den italienska literaturen, sid. 5, säger I Scherr att den minst rönte inflytande af den romantiska andan, på grund af den motvigt, som den kter började bekantskapen med antiken åstadkom, ettförhållande hvilket dock Scherr icke anser så synnerligen lyckligt för den italienska poesiens utveckling. indem die klassische Reminiscenz dieselbe schon in ihren Anfängen zu einer unvolksthimlich gelehrten machte. Dessa ord öfversättas: det de klassiska hågkomsterna något förslafvade den samma. Sid. 15 börjar skildringen af Orientens literatur. Den nyligen utkomna, af oss redan i korthet omnämnda danska öfversättningen af Seherrs Geschichte der Literatur, I verkstäld af F. Winkel-Horn, börjar med denna afdelning, och vi komma nu att ljämföra den med den svenska öfversättningen. Den jämförelse, vi anstä!t mellan de båda öfversättningarna, utfaller onekligen till heder för hr Horns arbete, hvilket så väl i klar uppattning af originalet som lyckligt ätergifvande af det samma vida höjer Isig öfver den svenska öfversättningen, Med Jförutskickande af denna anmärkning fortsätta vi nu vår granskning. Sid. 16 säges om Orienten, att fantasien först der rört sig på ett kraftigt skapande sätt för att belysa menniskohjertats djup och för att i sagoform bilda erinringen om det förflutna. De kursiverade orden förefalla dunkla, hvil ket beror på öfvers. och ej på originalet, som säger: Um die Erinnerung an Vergangenes sagenhaft zu gestalten. Den danska öfversättningen säger: for at forme erindringen om fortiden till sagn. Vi anföra här en punkt, som karakteriserar de båda öfversättarnes förmåga. Scherr skildrar den österländska poesien sälunda: Ein endloses Gewoge zauberhaft dahinhuschender, sich drängender und verdrängender Bilder, Gemälde ohue Schatten und Perspektive, ein Zerfliessen und Zerflattern der Gestalten ios Nebelhafte, Ungeheurliche, ein Verflächtigen alles Wegenhaften und Thatsächlichen ia Symbolik und Allegorie, ein Versäuseln des Gedankens in mystischen Dunstwolken, ein Herabsinken des Hohen und Idealen in gemcine Sinnlichkeit und lascive Genaussgier, ein orglastischer Rausch von Wollust und Grausamkeit, erkabene Orakeltöne, Spriche tiefsinniger Weisheit, innige Herzenslante: — xo ist die orientalische Paoesie. Svenska öfversättningen (sid. 16): Ett oändligt vimmel af magiskt böljande, hvarandra trängande och jagande bilder, målningar utan skuggor och perspektiv, ett gestalternas bortsmältande och försvinnande i det töckniga och vidunderliga, en upplösning af alt väsentligt och faktiskt i symbolik och allegori, ett tankens söfvande i mystiska töcken, ett det höga och iealas nedsjunkande i låg sinlighet och utsväfvande njutningslusta, eniorgier tumlande vällust och grymhet samt deremellan upphöjda orakeltoner, ord af djupsisnig vishet, innerliga hjerteljud — sådan är den österländska poesien. Danska öfversättningen: En uexdelig mylren at billeder, der ligesom ved troldåom fare forbi, jagende og trängende hinanden, billeder uden skygger og perspektiv, i hvilke skikkelserne fortone sig og svömme ud i det tågeugtige, uhyre hvor alt, hvad der skulde have fasthed og form, forflygtiges i symbolik og allegori, hvor Tanken taber sig i mystiske tägeskyer, medens det ophöjede og ideale synker ned i lov sanselighed og töjleslös nydelsessyge — en rus at vellyst og grusomhed, hvorigjennem der nu og da lader sig höre ophöjede orakeltoner, dybsindige visdomssprog, inderlige Hjerteudbrud —I saaledes er den orientalske poesi. Sid. 18 förekomma nägra betänkliga öfversättnings. fel. Scherr omtalar de laster och fel, som sedan lång tid på ett sorgligt sätt utmärkt! de högre klasserna i Kina, och säger: Wei bische Fitelkeit und hofräthlicher Dekorstionsschwindel, kriechende Niederträchtigkeit nach oben, brutaler Hochmuth nach wnten, m. m. das sind die Frächte, welehe die chinesische Sittlichkeit in der Hof. und Be amtenwelt zeitigte. Den svenska öfversättningen återger denna mening sålunda: (efter en inledande sats) Spelpassion, gvinlig fåfänga och manlig ordensvärm, krypande sjelfförnedring, groft högwed 0. 3. v., och äfven i nyare tider bar den kinesiska hofoch tjenstemannayerlsan icke alltid haft godt rykte om sig Man märker här förat att öfvorg., genom att .kontrastera qvinlig safänga med manlig ordensvarm, förbisett att Scherr använder ordet weibisch, hvilket : betyder något helt annat än weiblich, likasom kindisch betyder barnslig på ett helt! annat sätt än kindlich. Hofräthlicher. Deko; rationsschwindel betyder lystnad efter tomma utmärkelser, sådana som hofrathstitlarne il Tyskland, hvilka som bekant utdelas med Il 4 Be2RevTyr Rn mm Pm SS FR PV stor frikostigbet. Att här öfversätta Niederträchtigkeit d sjelfförnedring och mt

2 december 1874, sida 3

Thumbnail