upphöjda tänkesätt. Mindre enstämmigt torde deremot det bifall blifva, den aktade förfat taren kan påräkna för sitt försök att skip: rättvisa mellan Kellgren och dennes nyse nämnde genialiske vedersakare. Det partitagande i stort som smått för Kellgren och emot Thorild, som tydligt nog skönjes hor Svenska akademiens minnestecknare, ha onekligen mer än en gång stått i vägen för en fullt rättvis uppskattning af den sis nämndes värde såsom menniska och vitter reformator. Också har Böttigers domsiu öfver Thorild, särskildt i hvad angår hane rang såsom tänkare, framkallat en omsorgsfollt motiverad protest från en på detta område väl bemmastadd granskare, nämligen prof. A. Nybleus. (Jfr Den filosofiska forskningen i Sverige, första delen, sid. 267.) Ett och annat vore ännu att tillägga angående minnesrunorna öfver Kellgren och Stagnelius, men hänsyn till utrymmet bjuder oss att sluta. Må det dock vara oss tillåtet att, hvad den senare afhandlingen beträffar, uttala vår säkert af mängen li teraturvän delade åsigt, att Martyrernas och Saronliljornas diktare först genom Böttigers teckning blifvit stäld på den honom tillkommande platsen, der hans betydelse kan klart uppfattas af det folk, som länge med tjusning lyssnat till hans Jyras. vemodsfullt gripande toner. Gedigen till sitt innehåll, är denna afhandling, liksom de båda föregående, till formen ädel och afrundad. Den som, så som Böttiger, förstår att med ordets trollmakt frammana i dagsljuset hädangångne höfdingar i vettets och skönhetens riken, han reser åt sig sjelf en minnesvård, ett monumentum cere perennius i tacksamme medborgares hjertan,. Verldsliteraturens historia. Efter de bästa källor och i förening med flere fackmän bearbetad och utgifven af Arvid Ahn felt, filos. doktor. Med 300 porträtt af skalder och författare. Häft. I, II. (Stockholm 1874. Hjalmar Linnströms förlag.) I anmälan tiil detta stort anlagda arbete, hvilket kommer att utgöra åttio ark, imperialoktav, fördelade i sexton häften, tilikän nagifvea att verkets syfte är att i begränsade, men ock icke alt för knapphävdiga drag skänka en öfverblick af verldsliteraturens uppkomst och utveckling samt att ordnande framställa, redogöra för och uppvisa prof af den egentliga nationalliteratu ren eller de mest kända alstren i skrift ocb tryck inom vitterhetens, filosofiens och hi storiens områden hos de stora kultur:olken från äldsta till närvarande tids. Genom anförandet af dylika prof på de särskilda literaturernas yppersta och mest kännteck nande skatter — vid hvilkas öfverflyttning till värt språk de flesta af våra större skalders nawn äro fästa — är Verldsliteraturens historia afsedd att vara en nägorlunde fullständig antologi. Armälan underrättar derjämte, att J. Scherrs allmänna literaturhistoria blifvit hufvudsakligen lagd till grund för detta verk, samt att deri före kommande detaljuppgiftsr blifvit granskade. hvarigenom man hoppas att det skall komma att utgöra ett tillförlitligt uppslagsverk. Slutligen utlofvas en fullständig öfversigt af den skandinaviska literaturen — en öfversigt, som kommer att upptaga icke mindre än en femtedel af hela verket, det vill säga omkring sexton ark. : Som man finner, är det en stor uppgift hr A. här fsresatt sig, och om han på ett tillfredsställande sätt lyckas lösa den, skall han ha gjort sig väl förtjent om vår literatur, hvilken derigenom kommer att be frias från en sedan läng tid alt för kärn bar brist. Planen och omfattningen, sådana de framställas i anmälan, lemna ingenting öfrigt att önska, och om de personer, hvilka bilda hr A:s literära stab, hvar för! sig dominera ett eller nägra af den allmänna literaturhistoriens talrika områden, är det möjligt, att ett helt kan komma till ständ, som på ett värdigt sätt utfyller den storartade grundritningen. I anseende till imnets svårhet och omfattning tyckes det 088 dock, som hade dessa personer jämte hr ÅA. bort utsätta sina namn på arbetet, hvilket deraf skulle skördat den fördel, en ökad garanti alltid gifver. Dessutom förefaller det oss, som hade J. Scherrs namn ifven förtjent en plats vid sidan af hr A:s, lä de båda nu utkomna häftena oförtydbart bevisa, att Scherr fått släppa till mycket ner än planen och stommen, Dessa båda förhållanden kunna emellertid mycket lätt afhjelpas, och som vi redan nämnt, tro vi, att arbetet skall hafva be stämd fördel af att de svenska medarbetarnes namn ntsättas. Ått Scherrs namn an gifves på boken tro vi literär heder fordra, ifven om några afdelningar af arbetet skulle föra en alldeles sjelfständig behandling. Det är ju alltid ändå på grundvalen af hans ärbete. man rör sig, och då vissa partier lott utgöra en öfversättning, irtager han bestridligen en allieles för bstvåelsefoll tällning till verket, att blott helt flyktigt mnämnas i en anmälan, De båda utkomna häftena omfatta Orienens samt Greklands antika literaturer. De itgöra till störra delen en öfversättning af Scherr, eburu åtskilliga mindre förändrinsar, tillägg eller uteslutningar blifvit gjorda, vilka dock, med ett par undagtag, icke unna karakteriseras som sjelfständig berbetning. Deremot har utgifvaren meddeat åtskilliga literaturprof, och hans omsigt ch uppmärksamhet i detta fall förtjena alt rkännande, Det sätt, hvarpådenna branche f arbetet tillgodoses i de båda första häfena, utgör ett fördelaktigt vitnesbörd för itgifvaren. För öfrigt berättigar icke sjelfva nnehållet i denna början till uttalaadet a? are gig nägra förhoppningar eller tvifvelsnäl om verkets lyckliga genomförande, och i skola också, tills hela arbetet eller en törre del af det samma, utkommit uppskjuta ut ingå l ett närmare bedömande at inneållet. C d Hvad vi deremot redan nu skola yttra jb 88 om, är öfversättningen. Det är ossickelt ngenätat att behöfva säga, att den lemnar!n lt för mycket öfrigt att önska. Redann len flyktigaste granskning — och vi hafvalce cke haft tid att egna den något mer —la isar. att de tyska uttryeken icke endasts nysket ofta blifvit oklart, utan äfven rent ( i d ä 0 8 a ål feg — DA BR tta fr EA kr Vt KT mö dd BD RR OLE NR rt re FD AO At M Vv DM Ar AA AMA 0 -—-— F orätt återgifna. Med uttryckande af den nskan och förhoppniog, att manuskriptet ill fortsättningen måtte komma att undergå ä n noggrann revidering, innan den utsläpeg bland allmänheten, meddela yi här ågra af de pegentligketer och oriktig. eter i öfversättningsväg, hvilka vi funit på bokens första sidor. Redan ila nnehållsförteckningen öfver Inledningen)b nnes ett fel, Der förekommer, sid. 1, ru.s riken: Literaturhistoriens vetenskapliga a ppkomst(!) och ställning. Dessa ord tolkalr sjelfva verket icke Scherrs uttryck: Ge-u esis und Stellung der Literaturgeschichte alsT Vissenschaft. Samma sida förekommer ens nnan oriktighet. Scherr säger: In ein-!d