Aftonbladet – 28 november 1874, sida 2

omEFring Zo,0vvVU qv. ret, nutvudsaEKligen 1 Hallands och Kristianstads län — är just icke mycket att säga. Häradsallmänningarne, som för br 1870 upptagas till 1,265,592 qv.-ref, 1871 1,272,109 anslås nu 1872 1,832,115 och voro af sistnämnda tal omkring 1,140,000 qv. ref stälda under skogsstatens vård och förvaltning, liksom återstoden under dess tillsyn och kontroll. Hafva vi rätt förstått ordalagen i skogsstyrelsens årsberättelser, skulle vid slutet af är 1872 allenast omkring 220.000 qv. ref af dessa skogar återstå att till ordnad skogshushållning indela. Boställsskogarne angifvas upptaga5.668,880 qv-.ref, hvaraf 182.320 stå under skogsstyrelsens omedelbara vård och förvaltning. Hushållsplan är faststäld för något mer än bälften af sist nämnda areal, likgom ock för 290,158 qv.ref af de öfriga boställsskogarne. Kungsggårdars och utarrenderade kronohemmans skogar upptaga en yta af 164.640 qv.-ref, hvaraf 35,792 äro till ordnad hushållning indelade. Af de 370,720 qv.-ref skog, som tillhöra allmänna inrättningar, skötas allenast något öfver 10,000 qv. ref enligt rationella grunder. Från kronoskogarne hafva försålts: år 1870............ 17.159,395 kubikfot virke, 1871 20.354,767 — 1872.. nr 18,974,758 — Under senaste året har ingen försäljning af flerårig afverkningsrätt å kronoparker egt rum. — Den penningvinst, dessa virkesförsäljningar inbragt, har naturligtvis växlat betydligt i förhållande till virkestillgången å orten, efterfrågan för stunden ech — icke minst — de större eller miadre svårigheter, som möta för det försålda virkets fö rande till sägverk och hamn, Senaste årsberättelse meddelar — en nyhet inom denna serie — ganska utförliga och upplysande uppgifter om prisen å olika virkesarter i landets skilda trakter, hvarjämte i en särskild tabell redogöres för behållna afkastningen på hvarje qv.-ref och för hvarje afverkad kubikfot virke inom de olika skogsrevieren. Der anträffas nu i förstnämnda hänseendet skilnader sådana som t. ex. I öres behållning på qv.-ref inom Råneå och Tornek revier, mot 2 kr. 17 öre inom Eksjö och 3 kr. 63 öre inom: Slättbygds (i Skaraborgs ! län); behållningen pr kubikfot har växlat! mellan 1 öre i Jockmocks och 22 öre i Åhus ! revier. Årets virkespris har i allmänhet l stält sig ovanligt förmånligt. Ett godt j exempel på den inverkan, gynnsamma afforslingsleder kunna utöfva, meddelas från j Degerfors revier, der det virke, som kunnat flottas utför Umeoch Vindel-elf, betin-! gat nära 3 kr. för träd, mot allenast 1 kr. utmed Säfvars vattendrag, der en tid af 2 ; å 3 år åtgår för virkets nedförande. Medl! särskild hänsyn till dessa förhållanden hafva ! ock, hufvudsakligen genom de större såg-! verkens försorg, åtskilliga strömrensnings-! och väganläggningsarbeten utförts inom l: Norrlands obygder, och andra åtgärder afl:! liknande art förberedas. I allmänhet får inom hela Norrland samt i Dalarne och Värmland naturen hjelpa sig sjelf i fråga om skogens återväxt efter skedd afverkning. Skogssädd börjar dock äfven i dessa trakter blifva en ej alldeles osedd företeelse. I kronoskogarna inom södra delarne af landet hörer deremot skogssådd och skogsplantering till regeln, ehuru väl ännu endast i ringa utsträckning. Så hafva t. ex. erhållit Fullständig Hjelpkultur Hjelpkultur skogsodling efter skogsefter sjelfnm pt AA TD rt 1 Vv BA KA DD DD AA HT KA DORA odling sådd år qv.-ref qv.-ref qv.-ref 1870 — 8,482. 6,156. 1,899. 1871 — 7.474, 6,263. 783. 1872 — 8,927. 7.384, 1,321, eller i alt under dessa tre år omkring 50,700 qv.ref. En fägnande sida i årsberättelsen är den, som vitsordar den fortgående minskningen i den olofliga skogsåverkan, som för ej så synnerligen lång tid tillbaka inom de.norrländgka länen spelade en så sorglig rol. Exempelvis anföres, att medan ännu år 1870 maximum af åverkadt timmer inom ett enda norrländskt revier kunde uppgå till omkring 56,000 träd, sjönk denona siffra följande året till 25,000, och år 1872 har den nedgått till vid pass 14,000. Den lifligare efterfrågan, våra trävaror redan år 1872 började röna, Thar ock vållat att — med undantag allenast för det otillgängliga Pajala revier — endast en obetydlighet i beslag taget virke I måst under året i brist på köpare onyttiggöras. Utrymmet medgifver oss ej att ingå i en framställning af hvad den innehållsrika berättelsen har att förtälja om skogseldars, stormars och skadeinsekters härjningar; om I de i allmänhet öfver hela vårt land groft vanvårdade och mer än strängt anlitade enskilda skogarnes tillstånd (beräknade att utgöra omkring 1442 millioner qv.-ref!); om jagten, som i de flesta orter ännu på Jlångt när ej njuter det hägn, som allena kan tilltörsäkra en fast och riklig afkastning; samt om skogsläroverken, så väl det högre — skogs-institutet — som de lägre vid Sillre, Tierp, Omberg, Hunneberg, Danielslund, Böda och Skogshall. Innan vi lemna denna gren af Sveriges officiella statistik, kunna vi dock ej underlåta att gifva ett uttryck åt några önskningar, som under studerandet af skogsstyrelsens nu senast afgifna berättelse rätt -Ilifligt gjort sig för oss kännbara. Den ena I gäller det snara fyllandet af den lucka, I I skogsstyrelsen sjelf angifvit genom att teckna I sin första årsberättelse Q. ID. — Q. I saknas ännu altjämt. Derest vi eljest äro sl väl underrättade, var detta häfte afsedt att inrymma den historik, hvarmed i regeln I hvarje nytillkommen litera af dessa serier är afsedd att inledas. Måtte den ej alt för länge låta vänta på sig! Våra öfriga anmärkningar röra sig, liksom en och annan här ofvan redan vidrörd punkt, kring mera tekniskt-statistiska frågor. Bland önskemål i denna riktning. skulle viifrämsta rummet vilja nämna, att ej ensamt det löpande årets siffror, utan vid sidan af dem jämväl de föregående årens uppgifter borde rekapitulationsvis i berättelserna upptagas -Itill lättnad för dem, som ej — i likhet med ) hvad för oss varit händelsen — haft de förra berättelserna till hands. Jämförelse är ju grundvilkoret för all framgångsrik statistisk forskning, och en myndighet, som har sig ålagdt att meddela statistiska redomaten Län 0 fran mma oftt Thiva d nå dan EV Ke