Aftonbladet – 28 november 1874, sida 2

STOCKHOLM den 28 Nov. Helt nyligen hafva ett par statistiska häften sett dagen, på hvilka båda-vi (ehuru af olika anledningar) önska på detta sätt fästa våra läsares uppmärksamhet; det är dels Skogsstyrelsens årsberättelse af år 1872, dels Styrelsens för Allmänna Vägoch Vattenbyggnader årsberättelse för år 1873. Hvad den förstnämnda beträffar, är det klart, att den samma i våra dagar, då skogsfrågorna tillvunnit sig en mer än vanlig uppmärksamhet, bör kunna pbåräkna ett lifligt intresseradt publikum. Vi skulle ock tro, att den samma för sin egen skull är deraf väl förtjent;. — den är tydligen utarbetad med omsorg, en del brister, som i närmast föregående Brsredogörelser förefunnos och som tydligen till-en del berodde på ovana att handskas med ett statistiskt material, hafva nu åtminstone delvis afbjelpts, och det föreliggande häftet framträder, så väl hvad text som tabellbilager beträffar, i icke obetydligt: utvidgad form. En första lärdom, som af denna berättelse kan hemtas, är att statens behållning af dess skogar, sksom rätt och billigt är, år från år ökats. Den utgjorde, efter vederbörligt afdrag af försäljningskostnad o. dyl. år 1870.. 438301 kronor, 1871.. .. 613,706 1872 .. oss 747.768 Minskas dessa belopp ytterligare med samtliga aflöningar vid det centrala ämbetsverket och för tjenstemännen ilandsorten, med kostnaden för underhållet af skogsinstitutet och skogsskolorna samt med reservationsanslaget för skogsväsendet, hvilket alt utgjorde år 1870 ... . 354,088 kr. 1871 . 853541 och 1872 uses BÖ6,736 så visar sig såsom verklig behållning af statens hela skogsförvaltning: år 1870 ... 84,263 kr. 1871 260,165 och 1872 ... ... 391032 Redan år 1871 uppgick således denna behållning till ungefär samma belopp som t. ex. penningvinsten af statstelegrafernas verksamhet år 1873. Vi vilja för ingen del påstå, att denna inkomst ännu nått ens något synnerligen nämnvärdt belopp mot hvad den bör kunna med tiden blifva; men det särskildt fägnande i dessa berättelser ligger i de större anspråk, hvartill de med hänsyn till framtidens afkastning tyckas berättiga. Vår skogsförvaltning har tydligen beträdt en god väg. Under den ordnade skogshushållning, som framför alt genom föredömets makt bör i vårt land blifva af så omätlig betydenhet, inryckas ständigt ökade vidder, och nya marker inköpas till kronoparker eller ställas under skogsstatens kunniga tillsyn. Kronoparkerna upptagas i årets berättelse till en ytvidd af 8.866,669 qv. ref, mot 8,865,138 år 1871, och 4,830,345 1870, sedan hvilken tid bland annat JockmockArvidsjaurs kronopark på 3!2 millioner qv. refs vidd tillkommit. Af det hela kommer oå Norrbottens län öfver 5 millioner qv.-ref (d. v. s. i det närmaste Malmö läns yta), Vesterbottens län omkring 730,000 qv.-ref, Jämtlands län omkring 850.000 qv.-ref, Ve: sternorrlands län något öfver 700,000 qv. ref och Gefleborgs län omkring 300000 I qv.ref; således på Norrland i dess hel. Thet vid pass 7,650,000 qvadratref eller 86 procent af samtliga kronoparker, och berättelsen angifver såsom sannolikt, att genom verkstäld afvittring kronans jord i de nordligaste länen skall vinna en tillväxt a ytterligare 20 millioner qv.ref. — Läggas till nu varande området de vid pass 865:00( qv. ref, omfattande kronoparkerna i Dalarne. Isom ju med hänsyn till naturförhållamder l val snarast borde räknas till norra Sverige Iså finner man lätt att endast en jämförelse vis ringa ytvidd, omkring 350,000 qv.ref i mellersta och södra delarne af lande: är så kallad kronopark, Häraf komma på