Aftonbladet – 23 november 1874, sida 2

Utgången af valen till det italienska parlamentet är nu, såsom vi förut omnämszt, känd, och den nu varande regeringen be. finner sig, med en förlust af omkring femtatet, hvilka vi här meddela: sig, och de olika oppositionspartierna något mer än 200. De personer, som minska matio röster, fortfarande i besittning af enj majoritet, som sätter henne i stånd att hålla oppositionen stången. Journal des Debats korrespondent i Rom meddelar i ett af sina . senaste bref, utom åtskilliga sifferuppgifter, följande närmare npplysningar om valregulResultatet af valen i sin helhet är nu! kärdt. Af 506 val kan regeringen ansel omkring 300 hafva utfallit till förmån för joriteten med 50 röster, komma att figurera i centeroppositionen. hvilken, ehuru principielt ense med ministrarne, dock har föga sympati för deras personer. I hvarje annat land skulle den närvarande majoriteten vara mycket lysande; i Italien är den blott tillräcklig, i anseende till åtskilliga egendomliga förhållanden. De fleste deputerade boickei Rom. Trots de löften, som blifvit gjorda, komma de sannolikt icke att bo der mer för framtiden än hittills. Lefnadssättet i Rom är dyrt och föga behagligt, då man icke har vilja och tillgångar att göra ansenliga utgifter, och i denna ställning befinna gig en stor mängd deputerade. Resultatet häraf är, att en öfverrumplingsvotering alltid är möjlig, då oppositionsledamöterne af slump eller öfverenskommelse äro punktligare än sina kolleger. Dessutom anse sig de deputerade af majoriteten icke alltid skyldige att understödja regeringen i specialfrågor, hvarigenom de åstadkomma kriser och försvaga makten, utan att de hafva för afsigt att göra det. Sjelfva oppositionens brist på endrägt bidrager till att göra majoriteten mindre fast, just emedan hon icke fruktar att hela systemet skall komma att föränrag. Ett visst antal omval komma att ega rum i Januari, med anledning af dubbla val, hvilka äro tämligen talrika, annullationer för formfel och till och med afsägelser. Det är dock föga troligt att dessa omval skola modifiera partiförhållandena, enär dubbelvalen äro lika talrika på venstern som på högern. Bland dem, som blifvit valda på två ställen, är äfven konseljpresidenten, som nu blifvit vald i Bologna, sin fädernestad, der han vid föregående val misslyckats. I de stora städerna i norden äro valresultaten till förmån för regeringen: blott en kandi dat af den moderata oppositionen har lyckats och det i Turin, I Piemont hafva åtskilliga medlemmar af aristokratien, såsom grefve Sambury och grefve Colobisno, stält sig på vensterns sida, hvilket vitnar om en viss modifikation i allmänna meningen i de gamla provinserna. Venezia har för första gången valt en medlem af oppositionen bland sina tre representanter. Denne deputerade, signore Vare, hade skiljt sig från sina kolleger derigenom, att han uppträdt som försvarare för jesuiternes general, hvilket gifver hans val en särskild betydelse. Valen i Rom äro dock de, som gifva anledning till de talrikaste och mest motsägande kommentarier. Diritto, hvars tyska sympatier äro väl kända, pästår att dessa val hafva en antiklerikal betydelse och att man bör fortsätta kriget mot Vatikanen. Dessa råd, satta i verkställighet, skulle hafva till följd påfl vens afresa från Rom och upprättandet af nationalkyrkan. Samtidigt upprepa korrespondenter till Gazetta d Italia dagligen att Vatikanen utgifvit ofantliga penningsummor för att få Garibaldi vald, hvilket är hvarken sant eller ens sannolikt. Man påstår, att Garibaldi snart skall komma till Rom. Det är svårt att förutse, bvad han skall göra der, enär han är en man, som icke kan blanda sig i diskussionerna om finanserna och administrationen, de enda frågor, som stå på kabinettets program. Venstern måste bereda för honom en terräng, på hvilken han kan uppträda, utan att visa sig alt för mycket till sin skada. Det torde böra anmärkas, att bland oppositionens 200 medlemmar kan på sin höjd hälften förmås att omfatta revolutionära id6er eller sådana politiska reformer, som till exempel införandet af allmän röst rätt. Ehuru den finansiella ställningen är betydligt förbättrad, är det dock af vigt, att parlamentet icke förspiller tiden på ofruktbara debatter. Det är nu möjligt att åstadkomma jämnvigt i budgeten; men ju längre det dröjer, dess större svårigheter skola uppstf, emedan statsbristen ökas med ränta på ränta, hur man än må bära sig åt. Förbiseendet af denna matematiska sanning har varit väsentliga orsaken till skattkammarens förlägenhet; man har alltid voterat inkomstbudgeten två till tre är för sent och man bör icke åter göra sig skyldig till samma misstag. Debatten i tyska riksdagen om banklagen har i onsdagsmötet erhållit en mycket oväntad vändning, som ledde dertill, att riksdagens president Ferckenbeck nedlade sitt ämbete. I sammanträdet den 16 hade Lasker, Hohenlohe och andra medlemmar af det nationalliberala partiet framstält ett förslag om att hänvisa banklagen till ett utskott med den anmärkningen, att det är nödvändigt att supplera dess bestämmelser genom att på samma gång upprätta en tysk riksbank, Om detta förslag utspann sig i sammanträdet den 18 en mycket liflig diskussion, som i början vände sig om sjelfva frågans realitet, men af Windthorst (chefen för det klerikala centerpartiet) fördes öfver på en mycket kinkig terräng, i det han sökte ådagalägga, att Laskers förslag i formelt hänseende stred mot arbetsordningen och icke kunde mnnoderkastas omröstning, hvarför ban ville uppmana riksdagen att öfvergå till nästa sak på dagordningen. Det utspann sig nu em häftig diskussion emellan Windthorst och Forckenbeck, under hvilken Windthorst framhöll, att Laskers förslag var rent af ett kringgående af arbetsordningen, som vid första behandlingen förbjöde ändringsiförslag af bestäradt, materiel: innehåll, hvilket nödvändigt måste prejudicera och binda det eventuella utskottets verksamhet. Deriämto anmärkte Windthorst, under husets mdnterhet, att Lasker hade gjort denna kringgående rörelse kanske utan att sjelf veta det, Flere bland de liberale ledarne, bland dem Löwe faf framstegspartiet) och Besseler, kunde icke annat än gifva Windthorst rätt med afseende på arbetsordningens tolkning. Vid den derpå följande omröstningen blef Laskers förslag med 148 röster mot 138 förklaradt oförenligt med arbetsordningen. Hela framstegspartiet, jämte flere konservative och nationalliberale, hade gått öfver på centerpartiets sida. Härpå förklarade Forckenbeck, att då husets majoritet förkastat tillåtligheten af ett förslag, som enligt hans åsigt icke stred mot arbetsordmninmnmsan mtArA dat hannam blavt att han flakha