Aftonbladet – 20 november 1874, sida 3

Eldning vid höga vedpris. Till Bedaktionen af Aftonbladet. Det är ingen obekant sak, att man begag nar kaminer vid eldning i kakelugnar, i stället att på eljest vanligt sätt använda ved på öppen äril. Men ehuru det är bekabt, finner man saken likvälicke allmänt uppmärk: sammad. Det är dock under nu varande pris på ved en så stör besparing att be. gagna kaminer och koks, att mar väl må förundra sig öfver, att metoder iske blifvit allmän. Äfven i smärre och mindre bemed: lade familjer skulle man. genom att nyttja kaminer icke behöfva spara på värmen, om man inrättade sig på här i fråga varande inbesparande eldnings-metod. . Man kan trygt påstå, att koks (gaskoks) för 10 kr. motsvara 35 kr. i eldningskostnad, om män begagnar björkved: En kamin kostar omkring 10 Er.i inköp, då dertill också räknas kaminrörets inpassning i en plåtlucka, som täpper hela kakelugnsöppningen. När dessa pjeser äro invändigt. beslagna med eldfast tegel, betta de icke så häftigt ifrån sig inåt rummet, som när de äro gjorda utaf gjutjärn utan invändigt beslag; men de gifva likväl alltid snart efter brasans antändning en jämn och behaglig värme åt luften i rummet, under det att största delen af värmen genom luftdraget går in i kakelugnen och uppvärmer rummet, så att verkan af kolelåningen ärstarkare än af en full vedbrasa. En särskild — och ovärderlig — fördel vid eldningen med koks i kaminer är, att den längre tid, som åtgår innan brasan är nedbrunnen, föranleder en åtminstone dub belt så stor luftväxling som genom en brasa. Vanligen åtgå nämligen två timmar, innan man kan stänga spjället, då under denna långa tid luftströmmen, gom går igenom kaminen in i kakelugnen, ersättes af frisk loft utifrån. Denna omständighet är ensam värd stor uppmärksamhet, enär oftast, der eldning måste göras med stort afseende på besparing, luften i rummet blir i samma mån mindre gagnelig för andedrägten. Sa ken är af stor vigt i de familjer, der barn uppväxa och der värme samt frisk luft äro ibland de vigtigare vilkoren för barnens helsa och trefnad. Sättet att förfara vid eldningen är icke konstigt, och man lär sig snart att göra det med säker framgång. Man skall först på gallret i ugnen lägga någrafina stickor, derefter ett par större trästycken (ett par tum tjocka och tre tum lävga), hvilka då läggas ofvanpå de fina stickorna. Ofvanpb de små träklumparne lägger man först ett par eiler tre göpnar smäkol, och sist gröfre kol, som likväl icke bör vara större än som stora plommon. Sist, det vill säga upptill i kaminen, kan -man lägga huru grofva kol som hälst, men man bör alltid krossa sådana, som äro alt för stora. Etter hvarje eldning, och när en ny brasa skall inläggas, bör man sgorgfälligt sopa den qvarliggande askan genom gallret ned i askrummet, ty eljest smälter denna vid ny eldning till zlagg, och denna kan; genom försummelse med askansborttagande, samla sig så, att den i stora kakor täpper en stor del af gallret eller till och: med formerar en botten, gom hindrar läftdraget. Ugner blir lätt skadad i det inre beslaget, då man skall med våld borttränga slaggen. När man lagt fina sticker och deröfver ett par små. träklumpar och sist fina kol (dock ej damstybb), tänder man lätt medelst en längre sticka,som antänd anbringas i askrummet, tätt under-den trakt af gallfots dor stickorna äro lagda pb gallret ofvanför: f