Aftonbladet – 17 november 1874, sida 3

ADET, Tisdagen den fe NO Vid sparbanksuppgifternas insamlande elmöta i Sachsen samma svårigheter som hos oss: dröjsmål, oförklarliga uppgifter, orätta öfverföringar från ett år till ett annat, olika tidpunkter för räkenskapsårets afslua tande, missförstånd af tabellformuläreus frågor, o. 8. v. En af statistiska byråns tjenstemän har derföre under senaste åren emellanåt måst genom besök på ort och ställe bringa nödig reda å stad, och fråga har dlvarit å bane att i detta samma syfte an. i Iställa en å stat lönad sparbankskontrol!llant. Man hoppas dock nu på bättre tider Ji detta hängeende, sedan krets-styrelserna Ifått i uppdrag att biträda vid uppgilternas insamlande. En förordning af den 13 November 1873 ålägger jämväl samtliga sparbanksstyrelser att från och med ; början af innevarande år månadtligen till statistiska byrån — och det senast inom 8 ! dagar efter månadens slut — insända summalrisk uppgift om antal och totalbelopp afinsättningar och uttagningar under månadens Å lopp. Dessa uppgifter sammanställas af byrån med nödig skyndsamhet och offentlig göras i de allmänna tidningarna, hvarjämte separataftryck tillställas samtliga sparbanksstyrelser. En jämförelse mellan Sverige och Sachsen med hänsyn till sparbankernas verksamhetsområde kan naturligtvis ej rimligen ifrågasättas. Att det högt industriella Sachsemri åtskilliga andra hänseenden, såsom ock ofvan antydts, skall taga försteget framför värt land, säger sig ock sjelf; så t. ex. i fråga om kapitalstyrka, lifligare freqvens, större besparingar, o. s. Vv. Deremot visa sig, särskildt i fråga om förvaltning, åtskilliga fördelar på de svenska sparbankernas sida (högre ränta, större reservfonder), och i det hela hafva vi intet skäl att vara missbelåtra med resultaten af jämförelsen. Italiens kommunikationsanstalter. Et ter upprättandet af konungariket Italien blef det en af dess regerings första omsorger, att genom kraftig utveckling af samfärds. medlen underlätta förbindelsen så väl med utlandet, som ock — hvad måhända än behöfligare var — mellan den nya statens skilda delar. Detta har naturligtvis kräft betydande offer, och under de 13 åren 1860 —72 hafva sålunda i alt 1263 millioner lire (1 lire (franc) 71 öre) nedlagts på allmänna arbeten af alla slag. Årsanslagen hafva växlat mellan å ena sidan 50 millioner (år 1860) och 52!2 million (år 1866, då det österrikiska kriget vållade ett afbrott i verksamheten) samt å den andra 131 mil lioner (år 1872) och 141,8 millioner (år 1865). Högst bland utgiftsposterna stå naturligtvis Järnvägarne, som kräft..... 580 mill. lire, Postverket har erfordrat.. 208 Brooch vägbyggnader..... 178!a Hamnar och fyrar... 86!2 Telegrafer.............. .62 Kanaler och andra vattenbyggnader, nära............ 60 Vi skola i korthet, enligt den nyutgifna, intressanta och rikhaltiga LItalia Economica del 1873 redogöra för de vigtigaste data från detta område. För trafiken voro vid 1873 års början öppnade järnbanor till en längd af 6778 kilometer (1 kil. — vid pass A10 svensk mil), hvaraf allenast 1133 voro statsbanor. 674 kil. statsbanor och 444 kil. enskilda banor voro vid samma tid under byggnad, samt dessutom 145 kil. statebanor och 575 kil. en skilda banor föreslagna till anläggning. Trafiken på nära nog samtliga statsbanor är förpaktad åt de stora enskilda järnvägsbolagen. Bruttoinkomsten på samtliga de italienska järnvägarna utgjorde år 1872 för passagerare .. -62 068 800 lire, ilgods....... 14231 713 fraktgods.. 48492 429 diverse..... 1116902 s:ma 185 909 844 hvilket visar omkring 25 proc. tillökning se dan 1870. Behållua medelinkomsten på hvarje kilometer var år 1870.: 6 732 lire, 1871. .. 6922 motsvarande vid pass 50.000 kronor pr mil (i Sverige 41,000 kr. år 1872). Vid tal om de italienska järnvägarne kan man ej gerna undgå att tänka på de jättearbeten, som dels redan utförts, dels ännu pågå med syfte att sätta Italiens järnbanenät i omedelbar förbindelse med mellersta Europas. — Den 16 Okt. 1871 öppnades för allmänheten tunneln genom Mont Cenis; — en sträcka af 12,850 meter, till hvars kostnad af omkr. 70 mill. lire Italien bidragit med 40. Med det ännu pågående storverket syfta vi naturligtvis på St. Gotthards-tunneln. Fördraget meHan Italien och Schweiz af den 15 Nov. 1869, till hvilket tyska riket sedan anslöt sig, tillförsäkrade det bolag, som ville utföra arbetet ett understöd af 45 mill. lire. Bolaget, bildades den 6 Dec, 1871 at italienske, schweiziske och tyske kapitalister, och arbetena börjades den 2 Juni 1872 under ledning af ingeniören L. Favre, som åta. it sig utförandet för en summa af 47,804 300 lire. Ur löpande årets 1:sta qvartalshäfte af Journal de Statistiquel Suisse tillägga vi följande upplysningar öfver arbetets fortgång. Tunneln, som samtidigt bearbetas från sina båda slutpunkter, Göschenen i norr och Airolo i söder, ochl. som är beräknad till en längd at 14,920) meter (nära 1, sv. mil), hade vid 1872 års: slut endast fortskridit 18,9 meter från Göachenen och 101.7 m. från Airolo, men vid 1873 ärs elut 600,2 meter från Göschenen och 596 m. från Airolo, och i år den sistal April 878,5 meter från Göschenen och 818,11. m. från Airolo; ungefär . af arbetet ärl säledes verkstäldt. ; Färdiga landsvägar at alla slag funnosl: vid 1873 års slut till en längd af102347. kilometer, dessutom voro under anläggning 5650. kilometer och beslutna, men ej på-. började, 35,605 kilometer. Af statens utgifter för brobyggnader och vägars anlägg-: ning (1861—1873) hafva de forna napoli-, tanska provinserna ensamt fått njuta näral. ; ; 327, mill. och ön Sardinien öfver 17 mill. I sin helhet egde Italien vid sagda tid 3818 meter vanlig landsväg för hvarje tu-. sental innevånare (maximum 5994 i Toscana, minimum 1289 på Ciciliev), eller ur annan synpunkt 345 meter väg för hvatje Okilometer af:landets yta (maximum 829 i Lumbardiet, minimum 79 på Sardinien). Dessal tal motsvara i svenskt mått 3,69 svenskl. mil landsväg på svensk (mil, (maximum 8,86; minimum 0,84); och 0,36 svensk mill landsväg på hvarje 1000 personer (maximum . 0,56; minimum 0,12). För jämförelse meddela vi att i Sverige är 1870 de motsvarande medeltalen voro 1,49 mil på hvarje. qvadratmil fastland (max. 5,7 i Malmöhus;!: min, 0,11 i Norrbottens län) och 1,28 mil på! hvarje tusental innevånare (max. 247 il. Jönköpings; min. 0,50 i Göteborgs och. Bohus Län). Da betydliga skiljaktigheterna båda länderna emellan med hänsyn till folk . mängdens tätbet förklara tillräckigt olikhe-! terna. Telegrafväsendet, kunde ej gerna underi tiden för det italienska småstatssystemet påräkna någon synnerligen hög grad atj utveckling, då kostnaden för ett enkelt . telegram mellan de aflägsnaste punkterna! atam 4311 IM fina Vid etatganhatang Inse I.