Aftonbladet – 13 november 1874, sida 2

remhber 184. STOCKHOLM den 13 Nov. Verkställande direktören i Stockholm— Vesterås—Bergslagens järnvägsaktiebolag, hr Agrelius, har i sitt genmäle på våra uppsatser angående i fråga varande järnvägs angelägenheter behagat antyda, att bolagsstyrelsen och bolaget företagit sig att förändra och förbättra byggnadsplanen för järnvägen, emedan banan derigenom skulle blifva bättressåsom pant för den upplåning, som ändock var nödvändig med anledning af den brist, som uppgifves hafva uppstått tili följd af prisstegringar. Vi ha redan uttalat ett allmärt omdöme om ett sådant sätt att gå till väga, och tro oss ha visat att cet jämväl af erfarenheten fått sin dom. Vi mb dock tillstå, att det icke är ensamt med anledning af resonnementets beskaffenhet, som vi med förundran läst det samma. Det synes oss nämligen, såsom hade hr Agreliug vid dess nedskrifvande råkat väl mycket förblanda orsaker och verkningar, samt förgätat den kronologiska ordning, i hvilken händelserna utvecklat sig. Det är nämligen välbekant, att förslagen om förändringarna i byggnadsplanen, exempelvis skenvigtens ökande och banans inleiande till Stockholm, alldeles icke ifrågagattes derför, att en brist var för handen och derför att man ville förbättra den pant, man kunde erbjuda blifvande långifvare, utan voro dessa åtgärder bragta på tal, lårgt innan någon nämnvärd prissteg. ring hade inträdt. Det är mer än sannolikt, att man uraktlät att beställa materiel medan prisen ännu voro drägliga, till följd deraf att man umgicks med förändringsplaner, och sålunda förhalades tiden just derför, att man icke hade ärlig afsigt att utföra järnvägsanläggningen efter den en gång antagna och faststälda planen, Hade styrelsen, för hvilken det icke var obekant, hvilka svårigheter det hade mött att sammanskaffa det kapital, som erfordrades för att utföra järnvägen efter den först uppgjorda, mindre kostsamma planen, i stället att la borera med utvidgningsprojekt, beslutsamt skridit till utförande af den järnväg, för hvars åstadkommande bolaget blifvit bildadt och för hvilken Stockholms stad iklädt sig räntegaranti, hade sådant kunnat ske utan nämnvärd förhöjning i byggnadskostnaden. Att hafva försummat detta, för att I stället, genom laborerandet med förbättringar och utvidgningar, bringa bolaget i förlägenhet och ruin, är hvad vi tillåtit oss beteckna såsom ett lättsinnigt tillvägagående, och vi ha icke för afsigt att taga detta omdöme tillbaka. Men nu till en annan del af bolagsstyrelsens verksamhet, med afseende ä hvilken hon synes böra drabbas af allvarsammare tillvitelser än den för lättsinne. Vi ha redan tillförene ett par gånger vidrört en mycket märklig rails-affär, gom belaget haft med hrr Tid6n, Nordenfelt komp., och vid hvilken ett belopp af bolagets aktier gått i liqvid. Vi erhöllo nyligen af Stockholms Dagblad en officiös förklaring, att i fråga varande aktier varit af den nämnda firman vilkorligt tecknade, och vi funno oss med anledning af denna förklaring, ämnad att utgöra ett rättfärdigande af transaktionen, föranlåtna att uppmana Stockholms stadsfullmäktige att se sig väl före, att vid den nya teckning af 1!e millioner, som beredningsutskottet föreslagit, såsom vilkor föratt stadensifråga satta teckning skulle blifva bindande, bolaget presterade verkliga, men icke sådana vilkorliga teckningar. Den officiösa förklaringen i Stockholms Dagblad har genom hr Agrelii skrifvelse, i hvilken den upprepas, blifvit officiell, och hr Ågreljus har haft den artigheten inbjuda oss att taga kännedom om bolagets aktieregister för att förvissa oss om dess riktighet. Vi ha begagnat oss af denna inbjudning, men det har icke lyckats oss finna någon sådan vilkorlig teckning, som förband den nämnda firman att såsom god betalning mottaga bolagets, vid den tiden liqviderna skedde, nästan värdelösa aktier. Att hrr Tidea, Nordenfelt komp. likväl mottagit dem såsom liqvid, är ett faktum, hvilket således icke kan förklaras på annat sätt, än att det nominella pris, som betingades för de af dem levererade skenorna, var så tilltaget, att firman fann sig betald med den delat köpesumman, som erlades kontant, och under sådana förhållanden icke kunde ha något emot att på köpet mottaga ett parti af bolagets aktier, eftersom bolagsstyrelsen önskade på detta sätt placera dem. Det är, synes oss,i att draga nog stora växlar på lättrogenheten, . om man föreställer sig att allmänheten skall taga för kontant uppgiften att ett köpmans-. hus skulle under loppet af 1873, då järn-. vägs-bölagets affärer redan voro i hög grad . lelabrerade och värdet af dess aktier sjunkna : till eller i det närmaste till noll, hal; jagit dem såsom god betalning till fulla : värdet för ett belopp af 90,000 rdr, ; Men hvad kunde, frågar man, anledninsen vara att styrelsen ville på detta sättl: vortplottra eller snart sagdt bortskänka ak-: er i bolaget? För att fatta detta, måste: man känna några af de mått och steg, som 4 Vt bolagsstyrelsen vidtogos för att bringa; l I l t ipp aktieteckningen till det belopp, som borde förefinnas för att kontraktet med Stockholms stad om räntegarantien skulle kunna afslutas, Stadsfollmäktiges beslutli nnehöll nämligen, att detta icke finge ske, f örr än aktier till belopp af 3,000,000 rår1l d. v. s. 30.000 aktier å 100 rdr) voro teckjade, 30 procent af aktiebeloppet inbetaldas ch förbindelser på återstoden afgifna. Närc iu på hösten 1872 bolaget ville komma ijf esittning af de garanterade obligationerna, attades ännu ett betydligt belopp af det så-s unda bestämda aktieminimum, och bolags-a tyrelsen vidtalade derför hrr Guilletmot a Veylandt att mot dem af styrelsen lemnadi äkerhets — såsom det heter i protokolletv ör den 22 Okt. — teckna de felande 2745g ktierna, Den säkerhet, som här åsyf-t as, afsåg att betrygga hrr G. W, motl!l fventyret att bohöfva stå för denna dejt as teckning. Meningen var i sjelfva ver-v et aldrig, att hrr G. W. skulle ingå i i B. olsget för 2745 aktier, utan blott att man s kulle kunna uppvisa det aktie-minimum,a om fordrades för att afsluta kontraktet med 1 tockholms stad. Teckningen skedde såle-!t: es blott pro forma, och vi tro icke att)g an skall bestrida vårt påstående, att detlr ke var en sådan teckning, som i de atlft tadsfullmäktige uppstälda vilkoren afsågs.f Nu böra vi emellertid icke underlåta nämst a, att vid den ofvan nämnda granskningen st E bolagets aktieregister, som vi låtit verk-ti älla, blifvit uppgitvet, att aktier till fulla te et erforderliga beloppet verkligen vorota ckvade, ehuru föreskrifna prestanda af! oc betalningar eller af förbindelserg afgif.sh unde icke voro för hela antalet uppfylda. v: rr Guilletmot Weylandts teckning skulle al ladag andagt afga att ntfuölla Jat medlet.