Aftonbladet – 9 november 1874, sida 3

broderland Norge i detta hänseende och om möjligt, gå ännu längre framåt. Omj vi härntinnan vore likstälda med Norge, ) så skulle omkring 3000 barn i Sverige är: ligen räddas åt lifvet utöfver det antal, som nu i vanliga fall äfven lefver första lef-l, nadsåret. Om Stockholm, hvilket ty värr ej är att hoppas, kunde uppnå Norges ståndpunkt, så skulle det för vår hufvudstad betyda bevarandet af ej mindre än 670 späda lif för hvarje år. Man har sökt orsaken till den stora dödligheten bland späda barn i klimatets hårdhet, men dess inflytande synes icke vara af någon annan betydelse än såsom inverkande på sjukdomslynnet under olika årstider. Att dödlighetsorsaken ej kan ligga i klimatet, bevisas deraf att t. ex. mortaliteten bland späda barn i Skåne (11,4) skiljer sig från den i Jämtland (9,3) med endast 2 proc., men från den i Blekinge (15,0) med 1 proc.; gkilnaden emellan Jämtland och Vesternorrland (17.0) åter uppgår till 8 proc., men mellan sist nämnda län och Blekinge blott till 2 proc.; dödligheten i mellersta Europa kan uppgå till 35 proc., der icke cklimatets hårdhet kan åberopas. Fattigdomen, den hjelplösa nöden, kan snarare synas böra föranleda ökad dödlighet, men statistiken motsäger detta förhållande, hvarpå den ringa dödligheten i Jämtland anföres såsom ett exempel, s Årftliga anlag, fysiskt och moralisktr slände, .kunna ej frånkännas inflytande på lt iödligheten, men detta. är, hvad det mora-! iska förhållandet beträffar, ej fullt bestämnå föe ot fö bei 00 mn oh rm et mr ng möjligen ett eller annat kunna hållas vid stt tynande lif genom den omsorgsfullaste vård, så kan man befara, att från förällrarno ärfd sjuklighet är orsaken till dödigheten. Tillfälliga sjukdomar kunna inverka till iöjande af dödligheten. Främst nämndes mittkoppor, skarlakansfeber, mässling och sikhosta. Före vaccinationens införande logo i Sverige från vårt statistiska tebellverks första upprättande till år 1805 samnanräknadt 151,586 personer, deribland en stor del barn, i smittkopper; efter 180511 1afva dött omkring 10,000, och genom vac Ig inationen skulle faran från smittkoppor1a8 sida vara nära nog undanröjd, om blott ) Mia barn blefve vaccinerade. st Skarlakansfeber, mässling och kikhostalj unna inom mindre kretsar öka dödligheten, nen inverka icke i det stora hela. De päda dibarnen angripas icke så ofta, som varn öfver ett år. De nämnda sjukdomarne s ynas egentligen tillhöra barnäldern efter TS år. Digestionsorganens sjukdomar medföra störht sta faran, men kunna ock genom förnuftiga l ii itgärder med största hopp om framgång vi ;ekämpas. Naturvidrig diet är den vanli-lli ;aste orsaken till detta organs sjukdomar, ch det tillhör den allmänna helsovårdens; tt genom sina upplysningar om rätt vård ri öka förekomma den dödlighet, som före-)fc rädesvis de sist nämnda sjukdomarne oftalu öranleda. Oettergifliga vilkor i detta hän-ts eende äro: naturlig föda, sund luft, solig 3 vostad, renlighet, lämplig beklädnad, för-13 uuftig lefnadsordning, ömhet i vården, upp-se närksamhet på inträffade lidanden och in o igt i att något mot dem i tid bör göras. fr Dessa vilkor borde alla ständigt uppfyllas, ti nen erfarenheten visar ofta motsatsen, och b le vådliga följderna deraf att ett eller! innat af dessa vilkor icke uppfylles ute-p lifva icke. Får barnet alltid sin naturligau öda? Långt derifrån, Mången moder ti indandrager sig utan tillräckliga skäl sin I ligt att sjelf nära sitt barn, hvarigenom I won skulle erfara den ljufvaste lön för öf-lje rerståndna vedervärdigheter. Den konst8 jorda födans vådor för det späda barnetE dagaläggas af den dagliga erfarenheten, v ch då barnet i bästa fall öfverlemnas tilll n amma, blir det dock måhända utsatt förln; åligt fysiskt eller moraliskt inflytande från er iennes sida. bh Barnkamrarnes beskaffenhet lemnar mycet öfrigtatt önska; ofta trånga, belägna äten:; ård, för att vara bäst ur vägen, illa ven-a ekant under namnet barnkammarluft. kl Klädseln är ej alltid lämpad efter årstid d ch ålder, tvärtom gör ofta äfven här ett förnuftigt, tyranniskt mod sin makt gäl ande. Lefnadsordningen är sällan förnuftig, och et bortskämda barnet stör ofta hemmets refnad samt visar att föräldrarnö ej Hatva wsigt i sina skyldigheter emot barnen. Derefter öfvergick tal. till meddelandetS f högeligen beaktansvärda råd med afseen-?! e på vården af modern redan under gros-!hs Pssen, och anförde huru ofta den unga, oex)bå urna blifvande modern förvirras och göres sti rolig genom välmenta, men ieke sällan striiga, råd af okunniga anförvandter. — Så-vn om en hufvudregel med afseende på den : ifvande moderns vård framhölls att hen-!en eg stilla verksamhet och sysselsättning ilvä emmet icke må störas. Hon bör undvika Li ora voerldens nöjen och förströelser, hvilka Sie ta kunna föranleda våda genom oförnuf-jo, g klädedrägt och naturvidrig lefnadsord-i; ng 0. 8. v. All öfveransträngning lika-tat m å andra sidan för mycket stillasittande pa :0 skadliga, De organ, som skola bereda ,..! iring åt det späda barnet, böra redan tidigt syddas med mjuk och varm betäckning, h renlighet genom bad, lämpade efter årsti. I . n, bör iakttagas. Hvarje lidande under detta! hö lstånd bör uppmärksammas, och på värn af modern beror ofta den lyckliga utingen af barnets tillkomst. Man har gällett fört ati fattiga qvinnor, som igke kunna! or ga särskild vård om sig, det oaktadt ge-inc mgå dessa kritiska förhållanden lyckligt; frå en man glimmer härvid de många olycks-prc ll, som bland dem inträffa, och tal. nämns) ej att endast omkring en tredjedel af de äfv eliga söka tjenst, kunna autagas vara Ry Tal, uppehöll sig sedan vid modersmjölKe na betydelse för det späda barnet. Digif)hi ngen är en fortsatt länk emellan moderlfor h barn, välgörande för dem båda, och mosk rns ömma vård kan inom vissa gränser hje sätta, hvad som kan brista med afseende lh) a mjölkens fysiska beskaffenhet. Vissalrut tikdomar såsom lungsot, skrofler o. s v.hvi s modern gära henne dock olämplig till!an sifning, och ett från sådan moderärfåt .q1ag jlun n ofta med framgång bekämpas genom ini vändandet af en frisk amma. Det må lHe nskjutas till läkaren att i förekommande föl 1 afgöra, om en moder bör sjelf nära sitt )är rp, elter om det må öfverlemnas till nåja n annan, rn Det varmt hållna föredraget, öm Bhörje s med spänd uppmärksamhet, har säkert för s mången gifvit anledning till begrundan jstig de vigtiga sanningar, som det innehöll,rät a a INA. St