Aftonbladet – 5 november 1874, sida 3

Är IL Versailles den 2 Nov. Jag behöfver icke för er upprepa den senare tidens historia. Ni vet, genom hvilken besynnerlig sammanlänkning af händelserna medeltidens vålnad med dess fantasmagori af pilgrimfärder, förmenta underverk och gyner af andar, gom tala patois, för ett ögonblick hotande visat sig vid horizonten. Är grefven af Chambord en inskränkt fanatiker, eller en slug politiker, som, klokare än sina anhängare bedömande förhållandena — och sedan han för alltid genom fusionen komprometterat sina alt för sluge kusiner — med afsigt har framstält öfverdrifna vilkor för att vara riktigt säker, att man skall låta honom i hans återstående lifstid i fred och ro jaga i Frohsdorffs skogar? Det är en fråga a! rent historiskt intresse, hvilken framtiden skall afgöra. Säkert är emellertid, att legitimiteten icke längre har någon utsigt. Hon kan först bli möjlig efter de förfärligaste gamhällsomstörtningar, och äfven då endast med kort väraktighet. Således har man endast kejsardömet och republiken att välja på, hvilket man äfven ofta hör yttras. Jag vill vara rättvis mot kejsardömet, hvilket, såsom ni vet, i Sverige ännu har många och varma anhängare. Är det icke, i förbigående sagåt, någonting märkvärdigt, att alla utländingar så der taga parti i Frankrikes inre debatter? I Bverige t.ex. tillhör man -byråkratien eller landtmannapartiet, man är grå eller skimrar i bjertare färg, men derutöfver är man i fråga om Frankrike stundom till och med i strid med sina rationella åsigter, för liljorna, för den kejserliga örnen eller för den frygiska mössan. Är det ej förunderligt, så mycket mer som Frankrike tyckes vara det enda land, för hvilket någonting sådant sker så allmänt? Kejsardömet eger den dubbla fördelen, att det icke i orden förnekar 1789 åra revolution, men faktiskt spelar alldeles samma kol som legitimiteten, kanske mindre rakt på saken, men skickligare. Detta förklarar, hvarför det vid behof erhåller presterskapets understöd samt hvarför de konservative och vissa vankelmodige legitimister hålla till godo dermed i brist på bättre såsom — förlåt uttrycket — det andra offret efter legitimiteten. Det fins ett liberalare, mer med dess ursprung öfverensstämmande begrepp om kejnr a nn NANA stal? SÅ seed