Aftonbladet – 5 november 1874, sida 3

Bref från Frankrike. IL Lyon den 30 Okt. Man må icke tro, att det bästa sättet att bedöma: förhållandena i Frankrike är att se dem på nära höll. Ni har gannolikt ofta haft tillfälle att iakttaga, att det fjärran perspektivet, vårt mindre exklusiva observationsfält sätter oss i ständ att, oaktadt den oundvikliga okunnigheten om vissa detaljer, stundom klarare bedöma ställningen i det hela i ett främmande land, än man kan göra på platsen. Det är alltid den gamla bistorien: man ser ej skogen för bara träd. Men då, såsom ni vet, mina relationer sätta mig i beröring med de mest olika klasser på olika punkter i landet, torde ni likväl tillåta mig anföra hvad jag har kunnat iakttaga på nära höll, på samma gång jag ber att få förklara, att jag, en svensk, icke hyser ringaste ånspråk att spela pro fet i ett främmande tand, och allra minst i ett land, som är så hemfallet åt det oförutgedda som Frankrike. En sak öfverraskade mig genast, trots det skenbara lugnet i sinnona, trots lugnet på gatorna. Det var, att de olika meningarna bestämdt tagit sitt parti, ett förhållande. som alltid plägar inträffa före kriser, Man låter icke mer öfvertyga sig, icke en gäng rubba sig af de motsatta ågigternas skäl; man hör ej längre på dem, man tillsluter ögonen och stoppar till öronen; man isolerar sig i sin uppfattning. Man undviker att uppenbara sina politiska tänkesätt för någon, som man icke känner; händer det likväl, att man råkar göra det och träffar på en person med motsatta Bsigter, så disputerar man litet, växlar nhgra hetsiga ord; tystnar derpå tvärt, öfvertygad om gagnlösheten af all diskussion. Så brukar förhållandet vanligen vara, jag upprear det, i den afgörande stunden, när tiden för handling är inne; och ändock skulle letta vanliga förebud kunna bedraga denna sång. Ingenting antyder ringaste benägenret för handling. Alla partier tyckas för lärvarande afbida tiden, och detta förklarar den lugna hållning de intaga under paramentsferierna, hvilka man så mycket frukbat. 4 Icke dess mindre ser man med en känsla ft modfäldhet, nästan med bäfvan, tiden för iationalförsamlingens förnyade sammankomst talkas. Jag tror mig till och med veta, vtt en petition cirkulerar till underskrift nom handelsverlden i Paris för att få hen1es sammanträde uppskjutet en månad, så wtt åtminstone den kommersiella förfalloiden i Januari lemnades ostörd, Historien om de senaste årens ofruktbara agitationer rättfärdigar blott alt för mycket detta missroende till--den -parlamentariska regimen, vilket förefaller mig nu vara tämligen allnänt och till och med ha intagit de modevat liberale, hvilka, ehuru fortfarande anlängare af allmän rösträtt, icke äro långt från att vilja nedsätta representationens ol till en strängt köntrollerande, men cke styrande notables-församlings. Det är len id, som framställes i grefvens af Cham