Aftonbladet – 29 oktober 1874, sida 3

håll för att noga gifva akt på och under leöka alla från Europa ankommande ångfar tyg o. 8. v. Jämte signalement å Lund i qvist hade äfven från Stockholm upplys i ning erhållits derom, att han var ofärdig : lena handen, så att två finger ej kunde krö ikas, samt att Lundqvist hade en bror: i Chicago. Redan följande dagen hade poli sen erfarit, att den 11 Aug. med tyska ång fartyget Pomerania till New York ankom I mit en svensk, som i alla afseenden syntes öfverensstämma med signalementet, sö nä som rörande lytet på handen, hvarå inger hade aktgifvit. Misstanken stärktes deraf. stt passageraren i fråga ej stannat i New York, såsom han nämnt om bord ä Pomcrania, utan rest direkt till Chicago. Polisbyrån i New York telegraferade till byrån i Chicago, hvars chef, mr F, Warner, genast lät bevaka det hus, der Leonard Lundqvists broder, Alexander Theodor, bodde. Mr Örow. ley och mr Robinson voro ett par outtröttlige detektiver. Den ene spionerade på inoch utgående i Lundqvists hus, den andre efterhörde i barkerna om någon främling växlat svenska eller tyska penningar. Alt tycktes gynna deras bemödanden. Mr Crowley och mr Robinson upptäckte, att en porson, som sades vara kommen direkt från Stockholm, mycket ofta uppehöll sig i Lundqvists hus, och fingo i en bank den upplysningen, att en okänd person växlat 3000 kr. i svenska penningar. Mr Warner telegraferade på grund af dessa upplysningar till hufvudkontoret i New York, att han trodde Lundqvist finnas i sin brors hus. Den okände gick ut och in i huset, och mr Warner blef alt mera förvissad om att vara Leonard Lundqvist på spåren. Signalementet stämde öfver ens med den okände, som likväl har polissonger, men lytet ä handen hade man ännu ej kunnat ge. Polisbyrån engagerade advokaten Du Costa att utföra saken, och genom hans bemedling erhölls en arresteringsorder. Redan på förhand hade man vändt sig till vederbörande, för att erhålla Föresia Staternas presidents mandat för den efterspanades häktande och sakens afgörande inför domstel, men då detta lät vänta på sig, telegraferades till statsdepartementet och de nödiga dokumenten ankommo till Chicago efter några dagars förlopp. Nu var emellertid hvarje spår försvunnet efter den okände, och samma dag erfor mr Warner, att Alexander Theodor Lundqvist, efter att hafva från Philadelphia mottagit ett bref, nu stod i begrepp att ned bantåget begifva sig till nämnda stad. Vr WarBer började nu ana, ätt brefvet från Philadelphia var ifrån Leonard Lundqvist och att denne således icke var att finna i Ohicago, hvarför ban genast skickade en letektiv å samma Philadelphiatåg med orler ait noga följa A. T, Lundqvist och rapsortera, hvar han staunade. ÅA. T. LundIvist märkte under vägen att man spioneade på honom, stannade icke i Philadelhia, utan medföljde tåget till New York. Van kom nu under fund med, att man i en 1el vecka spionerat på en tysk vid navn Joseph Lehnen, hvilken man trott vara Leonard Lundqvist. Mr Crowley och mr Robinson började olifva uttröttade af det beständiga bevakanlet af Lundqvists hus och voro nu rätt lade åt att bevakningen skulle upphöra ;ch att de skulle få taga sig några timmars vila. Mr Warner befans dock vara af en nelt annan åsigt. Han anade vigtiga uppysnisgar i det bref, som föranledt A T. Lundqvists resa, och tog mr Crowley och nr Robinson med sig till postkontoret, der van fick underrättelse om att fru Lundqvist len 23 Avgusii mottagit och qvitterat ett registreradt bref från Philadelphia, adresseadt till heupes man. På postkontoret fans m svensk brefbärare, hvilken mr Warner ick medtaga såsom tolk, och nu instälde sig ar Warner med gina följeslagare hos fru Lundqvist, som var hemma och hade ett an1at fruntimmer hos sig. Fru L. bleknade, vär hon såg mr Warner, åtföljd af brefväraren, inträda. Vid detförhör, mr Warner lå höll med henne, uppgaf hon, att det i råga varande bretvet var från hennes svärnoder i Philadelphia samt att hennes man, om rest bort för att efterhöra arbete, tagit refvet med sig. Fru L. blef emellertid ond fver de frågor, sem gjordes henne, och fråsade med synbar hetta, om hon och hennes nan ansågos för att vara tjufvar. DÅ emelertid mr Warner ej var böjd att sätta tro ill hennes uppgifter, tilisade han henne att öka få rätt på kuvertet till breivet, och lå hon derpå gick in i ett angränsande um, medföljde han jämte tolken och de öfige. Fru L. tog då fram en packe bref rån en byrå och tolken undersökte dem, nen fann ej senare datum än Februari måad å från Stockholm ankomna bref. Uner det mr Warner och tolken sysslade med essa bref, märkte den förre att någon ordvist uppstått mellan wr Crowley och frunimmerna samt att fru L. mellan vecken på in klädning syntes bälla någonting fast, om mr Crowley sökte taga ifrån henne. ru L. ilade i samma ögonblick fram till Idstaden, der eld var uppgjord, lyfte upp n der stående panna och kastade ett hopiket papper på elden. Mr Warner och mr Jrowley rusade genast dit. Crowley körin anden i brasan för att taga papperet; fru u. skjuter den varma pannan öfver hans and, men blir undanskuffad af mr Warner, om höll henne, under det mr Crowley lycades att taga det till en del brända paperet ur eldstaden. Papperet bofans vara det eftersökta brefet från Leonard Lundqvist, och då det enast till någon del blifvit skadadt af elden, nföra vi här, efter originalet, ordagrant ess innehåll: Philadelphia — — — — Broder! Du blir allt förvånad — — — — — — tt jag är dig så nära, och — — — — — Ra nn nr nn er