Aftonbladet – 26 oktober 1874, sida 2

STOCEWOLM den 26 Okt. Handelsintresset eller middagsätare-i f intresset? g j 1 g 1 Den rubrik, vi stält öfver vår uppsats väcker måhända någon förundran, då detli för de flesta torde förefalla oförklarligt,; huru någon konflikt kan uppstå mellan de båda nämnda intressena. Väl torde litet1 hvar hafva sig bekant, att det icke så säl-. lan händer, att man träffar på. individer, l; som för bordets nöjen, lika väl som förl, andra njutningar och förströelser, sätta ål sido sina arbeten och affärer; men att ettl1 för ett land eller en ort gemensamt sam-( hällsintresse, sådant som handelsintresset,: skulle komma i fråga att sättas å sido förl, afseendet på bordets njutningar och för en och : annang tycke och smak i afseende å en be-1 qväm måltidstimme, det har väl icke mångal:. kunnat föreställa sig. i Men en sådan konflikt förefinnes dock il: detta ögonblick här i vår goda hufvudstad:: en konflikt mellan handelsintresset och mid-. dagsätareintresset! i Vi skola förklara oss närmare och medl; acta publica styrka vårt påstående: Vi hafva i en uppsats för några dagar. sedan berört frågan om de föreslagna ti-l: derna för de postförande bantågens ankomst: till och afgång från hufvudstaden, och dervid ådagalagt, att de, som uppgjort detför-l. slag, om hvilket vi talade, helt och hållet; förbisett hufvudstadens handelsintresse, och. öfver hufvud taget affärslifvet och rörelsen på denna landets största handelsplats och l. folkrikaste ort, då de icke velat låta deml. tillgodonjuta en enda minut af den tidsvinst, som uppkommer derigenom att vägen mellan Stockholm och Malmö varder 10 mil kortare. än tillförene. i; ; Att det skulle vara handelns och affärslifvets intresse, och stadens innevånares i allmänhet, att få en rymligare tid emellan posternas ankomst och afgång; att det skulle vara en fördel för ett handlande och industri-idkande samhälles idoge innevånare att få förhållandena så ordnade, att de i afseende ä besörjandet af sin brefväxling med affärsvänner på andra platser medhunne mer under arbetsdagens timmar än för närvarande; det ansågo viså axioma-I tiskt, att det aldrig föll oss in, att derom kunde uppstå några skiljaktiga meningar. Men vi ha funnit, att ingenting lärer få anses visst och oomtvisteligt.här i verlden, och att man icke numera lärer få taga för så alldeles afgjordt, att den räta linien betecknar det kortaste afståndet mellan två punkter, i fall det nämligen råkar finnas någon, som har sin räkning vid attpåstå, att en krokig linie, som sammanbinder samma punkter, kan vara ändå kortare. Ett påstående, något så när af denna beskaffenhet, har verkligen blifvit framstäldt med hänsyn till hufvuästadens handelsin tresse i fråga om bantågens afgångstider. Det är Stockholms handelsoch sjöfartsnämnd som har hedern af att i denna riktning främja de intressen, till hvilkas väktare nämnden är satt, I den till järnvägstrafikstyrelsen den 5 i denna månad aflåtna skrifvelsen angåenden natt-tågens ankomstoch afgångstider efter Östra stambanans öppnande, yttrar nämnden, på tal om den nu till kl. 6: 45 e. m. (Stockholmstid) bestämda afgånogstiden, följande minnesvärda ord: Emot denna afgångstid har handelsoch sjöfartsnämnden ingen erinran att framställa, men skulle den samma framflyttas till en ännu senare timme, så vore sådant i Stockholms handelsintresse att beklaga, ty det eftersträfvansvärda var just att kunna utföra större delen af kontorsarbetet före kl. 5 e. m. Det är verkligen, så otroligt det än kan synas, den Stockholmska handelsverldens officielle målsmän som framställa detta märkvärdiga påstående, att det för Stockholms handelsintresse eftersträfvansvärda är att få utföra större delen af kontorsarbetet före kl. 5 oe, m. Vi bekänna att vi sällan sett något mera kolossalt — i det befängda, än denna sats, och det vorehögeligen att beklaga, om den icke förr eller senare blefve ristad på en minnestafla att uppställas på Stockholms börs såsom ett värdigt motstycke till en annan, som icke häller borde saknas der, den nämligen som upptoge det beryktade utlåtande, i hvilket Stockholms grosshandelsgocietets deputerade afstyrkte anläggningen af elektriska telegrafer i landet, emedan Stockholms handel icke vore af beskaffenhet att af dem kunna draga någon nytta. Sädana minnesvärdar öfver dårskap loch kortsynthet skulle hafva icke blott ett stort historiskt intresse, de skulle jämväl inI nebära helsosamma varningar för kommande slägten, att tänka sig före någon liten smula innan de yttra sig i huftvudstadens namn och å dess handelsintressens vägnar. ) Den frågan gör sig naturligtvis sjelfmant: huru och hvarför kan det vara för Stockholms handelsintresse eftersträfvans värdt, att större delen af kontorsarbetet är utfördt före kl. 5 e. m,? Ingen menniska, huru väl förtrogen hon än må vara så väl med handelns natur och handelsförhållanden i allmänhet, som med Stockholms handelsförhållanden särskildt, skall kunna utfun dera ett rimligt och förnuftigt svar på denna fråga. Man måste, för att kunna för sig förklara det besatta påståendets tillkomst, händelsevis känna till, att det är några rent personliga önskningar och beqvämligIhetshänsyn, som här spelat en rol, det är, Ikort sagdt det middagsätareintresse, hvarom vi talat, såsom uppresande sig emot handelsintresset. Vi omtalade redan här om dagen, att det var kändt, att under -det vid natt-tågens första införande man eljest allmänt beklagade det nödtvång, som föranledde den tidiga afgången härifrån på e, m., var handelsoch sjöfartsnämndens