Aftonbladet – 21 oktober 1874, sida 3

Det måsto erkännas, att blott den störst: frihet från något slags insigti franska språ ket och det suveränaste förakt för alt hvac ordböcker heter, kan tillkta en så yster lek fullhet i öfversättningsväg. Bid. 66 tolkas meningen: Comme si on efit exig6 de Iu la demonstration dune chozae Gvidente pal elle meme (som hade man af honom fordra! bevisning at en i sig sjelf klar sak) med: Som om man af honom fordrat ett yttrande af högsta vigt. Sid. 74 återgifves passion: malsaines med: lidelsefulla passioner. Skulle icke öfvers., till tjenst för vetenskapen, vilja vara god att definiera de lidelsefria pasgsio nerna? Man motser med spänning detta nya uppslag tillpassionernas klassifikation. Sid. 75 öfversät:es une geste d un aftrayant realisme med: en häftig åtbörd. Ötvers:s förbättrings raseri sträcker sig stondom ända till namnen, såsom t. ex. sid. 71, der Menilmontani öfversättes med Menilmontanien. Sid. 8C säges om en qvinna, att hon är une fine moucke (fin, slipad). Ölvera.: hon kan sticka som en syl. Bid. 95 framställes en förälskad gubbe, som nalkas sitt hjertas drottning med la bouche en coeur, hvilket helt enkelt betyder, att han spetsade mun net. Öfversättningen, gedigen och all varlig som alltid, säger, att gubben nalkades med hjertat på läpparne. Hvad vi här anfört, utgör blott en obetydlig bråkdel af den mängd fel, vanställningar och oegentligheter, vi antecknat under vår granskuing af öfversättningens fyra första ark. Ty det finnes knappt en rad på dessa fyra ark, som kan kallas korrekt öfversatt, Dessutom hafva vi blott anfört våldsbragderna mot det franska originalet och icke de ohyggliga attentaten motzvenska språkets satsoch formlära, Vi hafva också förskonat våra läsare från några exempel på den vidunderliga interpunk tionen, , hvilken stundom framkallar den misstanken, att öfvers. alldeles på måfå. blott för att skiljetecken skulle vara med, här och der placerat ett komma, ett semikolon o. s. v. Kort sagdt, det hela utgör en så makalös uselhet, att språket saknar ord och uttryck för att qvalificera den efter dess förtjenst, och man häpnar öfver den oförsynthet, som vågar till föregifven garanti för allmänheten utsätta sitt namn på ett dylikt pekorale. Möjligheten af ett sådant arbetes tillvaro utgör ett i sanning upprörande bevis för bumbugens blomstring inom vår literatur. Det är icke med sammetshandskar man behandlar sådant otyg. och om vär granskning kommit att blifva något hårdhändt, så ha vederbörande sin ogen djerfhet, okunnighet och oförmåga att tacka för den erhållna näpsten, Pennibibliotek för svenske allmogen i Finnland utgifvet af Nyländingar. Helsingtors G. W. Edålunds förlag. At denna mycket förtjonstfulla läsning för det svensktalande folket i Fialand ha, så vidt vi känna, hittills tjuguätta bäften utkommit, innehållande: Pehr Brahe; Ta hitierne; En blick på Finlands historie; J. L. Runeberg; Skärmytslingen vid Eligsjö; Valda dikter af svenska skalder; Finska kriget 1808; Koraller och Korallöar; Väx ternas nytta; Nordboarnes skepp och sjöfärder i forna dagar; Om drömmar; BStjernornas verld; Sten Sture den äldre; Europa; Ryssland; Sverige och Norge; Finland; Nyland; Om Finlands grundlagar; Män af folket; Skötseln af naturliga ängar; Om nägra nyttiga växters odling och användning; Något om menniskokroppens näring; Om fiskodling och fiskerinäring; Den fornnordiska gudaläran ; Om hemlifvet i Norden under hednatiden; Sagor från Nordens forntid; Om Island och dess betydelse för nordens historie. Som ofvanstående förteckning visar, är denna nya svenska folkläsnings innehåll sbdant, att man, då äfven framställningssättet är värdadt, med alt skäl må tillönska penni bibliotekst spridning äfven här i landet. I vissa punkter är den af nordiska rätt stafningsmötet förordade stafning antagen, såsom k för q, wtvidgad användning af ä tecknet.