Aftonbladet – 13 oktober 1874, sida 3

(LODCT 100: 1 t) Britiska riket eger således något öfve 137 proc. af samtliga segelfartygen och nä 2160 proc. af ångböteflottan; och dessa rel tiva tal blifva till och med något högr ilom man fäster sig vid fartygens drägtighe n) Närmast i ordningen komma i fråga om s ti gelfartygens antal Förenta Staterna, It n lien, Frankrike och Norge (med resp, 1; 72e, 7 och 6,98 proc. af det hela) samt me hänsyn till fartygens samlade drägtighe Förenta Staterna, Norge, Italien och Tysi tand (resp. 15,8, 7,94 och 6,3 proc.). Geno sin ångbötsflottas numeriska betydenhet st äter Förenta Staterna närmast Britisk riket (7,83 proc.); dernäst följa Frankrik (7,61), Spanien (3,92) och Tyskland (3,89). fråga om ångfartygens samfälda drägtighe blir ordningsföljden: Förenta Staterna (11,1 proc.), Frankrike (7,32), Tyskland (4,73) oc Spanien (3 2), alt i proc. af det hela. En jämförelse mellan de ofvan lemnad absoluta talen och siffrorna t. ex. från å 1870 visar tydligt nog nutidens sträfval Jatt gifva ett alt större utrymme åt ång I kraften. Endast på denna helt korta ti I har segelfartygens antal minskats med 5,4 proc., deras samfälda drägtighet med 11,5 proc. och deras medelstorlek med 6?3 proc. under det att tvärtom ångfartygeus anta ökats med 24,59 proc., deras samfälda dräg tighet med 54,94 proc. och deras medelstor lek med 24,41 proc. Suezkanalen. Snart (711) hafva 5 å! förflutit, sedan denna nya farled för verlås handeln öppnades för allmänna rörelsen Det torde sålunda icke vara för tidigt at sammanställa nägra fakta, som äro egnade att åskådliggöra så väl dess vigt för trafi ken, som ock storverkets förmåga att u ekonomisk synpunkt bära sig. Vi erinrs till en början för fullständighetens skull om följande: Arbetet hade erfordrat en tid a! 10:2 år, och ändock återstode vid kanalens öppnande en del mindre arbeten. Kostna den har angifvits i rundt tal till 433 mill. francs, hvaraf öfver 253 mill. åtgätt för sjelfva kanalbyggandet. Kanalens längd är 164 kilometres ( omkring 15 sv. mil), och djupet endast 8 metres, hvadan allenast fartyg, som ej sticka djupare än 72 måtres (vid pass 22!2 fot) få passera. Flerfaldiga gånger har påpekats, huruledes Suezkanalen vore egnad att framkalla en formlig revolution inom de gamla handelsvägarne, och detta är helt naturligt, då man besinnar, att till exempel vä gen från Odessa till Bombay genom denna farleds öppnnarde förkortats från 6150 lieues X) (omkring Cap) till 1850; från Konstantinopel till Bombay förkortats från 6100 lieues till 1800; från Marseille till Bom bay förkortats från 5650 lieues till 2274; från London till Bombay förkortats från 5950 till 3100. Särskildt för postgången och persontrafiken wsellan Ostindien och Europa har denna led befunnits vara af framstående vigt, och jämväl trupptransporten mellan en del europeiska länder (särskildt Holland, England och Portugal) och deras asiatiska kolonier har, i betydlig mån blifvit underlättad genom Suezkanalens öppnande. Också har persontrafiken derstädes nått en syn oerligen hastig och storartad utveckling ; från 26,758 (år 1870) har antalet år efter år stigit först till 48,421 och sedan till 67.640. r Hvad beträffar antalet fartyg, som begagnat sig af den nya samfärdsleden, föreligga följande uppgifter, i hvilka dock småbåtar ej äro inberäknade: år 1869 befors Suezkanalen af 10 fartyg; år 1870 af 502 fartyg (deribland 19 krigsfartye), om till sammans 443,709 tons lrägt; år 1871 af 765 (deribland 63 krigsjartyg), om till sammans 761,467 tons drägt; ir 1872 af 1082 fartyg (deribland 68 krigs jartyg), om till sammans 1,442,617 tons drägt; ir 1873 af 1173 fartyg. tskilliga omständigheter, hvaribland icke minst den farliga seglatsen på Röda hafvet, hafva redan nu åt ängbåtsfarten på denna ed gifvit en ofantlig öfvervigt framför seglande fartyg. Dessa sist nämnda hafva under intet af de ofvan angifna åren uppsått till högre belopp än 6 å 8 proc, af de gentliga handelsfartygens antal. Frågas, i hvad mån de särskilda länder138 handelsrörelse ingår i de uppgitna alen, så lyder svaret: England önsamt har ut de samfälda 3532 fartyg, för hvilka ofvan :edogöres, utsändt något litet öfver 2400, ler 68 proc. af det hela; je lernäst har frankrike bidragit med 305 fartyg, 2 2 a sterrike a talien a a 183 a och Turkiet a 2 00 å att dessa Medelhafsstater till sammans af. ändt 814, eller 23 proc. af trafiken. Från Sverige-Norge lära under hela tiden allenast 3 Crtyg hafva passerat. Kanalafgiftea utgöres med 10 francs pr on. Ehuruväl nu i jämnbredd med den tarka ökningen i trafiken, kanalbolagets rsiukomster stigit från — 816914 francs år 1869, till 6 006788 1870, 2 18002284 1871, och 18 966476 — 1872, an det ej fördöljas att Suezkanalen, såsom pekulation betraktad, ännu alt jämt visar e 1 6n synnerligen ogynsam dager och att erd. de Lesseps rundliga löften ännu ej ryckas nalkas uppfyllelsen. Då förvalt. ingskostnaderna, lågt beräknade, anslös till millioner francs, och underhöllskostnaden Il enahanda belopp samt annuiteterna för 00-millionerslånet af år 1868 och obliga onslänet af år 1869 stiga, de förre till 10, de nare till omkring 3 millioner francs, visar g att en tvungen utgift af minst 17 millioer francs årligen måste vara hetägkt innan ctieinuehafvarne kunna påräkna någon utMning. Betydande ekonomiska svårighater Sd 18,712 sv, fot, således något öfver NR Ö PR S— MD MR ee AN pest rt för enne, att du nödgats engagera en särgkild refbärare, emedan den vanlige ej mäktar ära hela packan verser, sonnetter, brefle sh hindninoskart som waona AfooR ÅL hunad en