Aftonbladet – 13 oktober 1874, sida 3

RR ARE ERE svag vällukt, liksom af nyss plogkade violer, som umög sig berusande öfver hans sinnen, ja, den tycktes betaga dem deras klarhet, ty för ögonblieket kunde han ej frigöra sig från öfvertygelsen, att han redan förut hade emottagit just en sådan biljett, rosenfärgad, violdoftande, med samma vackra, fina handstil och precis vid samma timme som nu, He dotta Möste vara om inbillking, ty al Itig förr hade han erhållit något bref hvaren från mrs Leigh sjelf eller från hennes nidce, Han läste brefvet ännu en gång, betraktade noga stilen — hans öfvertygelse stärktes. 5 Nej, Jag måste säkert drömt detz, tänkte han slutligen, ropade på Keeper och gick ut, Han promenerade en stund genom parken och hade just hunnit till den punkt, der han första gången sett Miriam Edgestone, då Charlies Hartwell,gladlynt, vacker och treflig som alltid, gick fatt honom. Epljah, mip hedersbror! vänta litet och förklara diga, sade han och tog Cyril under armen, Hur vågar du uttränga mig från damernas bevågenhet? Här kommer jag direkte från mrs Leigh, som för tre månader sedan ej ansåg någon annan Charlie Hartwell finnas i verlden. Men nu Iåtor det annorlunda. Fårjag icke hu sitta der och höra lofsångor öfver dig I alla toharter, medan nln hälsdtksrosett, knuton enkom för att taga den äldre damens hjerta med storm, icke ens blef bemärkt, Anfäkta! icke kan ae utmana vg; xe kan jag häller för olämpa dig och utropa dig för em niding, ty, som hvar man vet, tillbedja damerna dylika herrar, åtminstone om de äro vackra att se på. Mrs Leigh sade fig vara säker på, att du är allmänt beundrad af damerna, ehuru du är alt för blygsam och förbehållsam att vilja skryta dermed, Jag sade