Aftonbladet – 12 oktober 1874, sida 3

I bränvinsfrågan. I denna tidning för den 25 i sistlidr månad redogjordes för de hufvudsaklig varnvartiklar, hvilka i år införts till störa belopp, än under motsvarande tid 187 Dervid framhölls såsom särdeles anmär! niagsvärdt, att införseln af hvad i tulltaxa upptages under rubriken bränvin och sprit omfattande äfven arrak, rom och fruk sprit, tillväxt i år med 1,764,900 kanno utgörande denna tillökning 261,8 procent. Den af nämnda artiklar, som företräde: vig införts till högre belopp i år mot för gående åren, är hvad i allmänhet faller un der rubriken bränvin, d. v. s. den till prise billigaste och derför mest anlitade af all sprithaltiga varor. Om för tio år sedan hade inträffat, at under loppet af tolf månader omkrin 1,850,000 kannor bränvin blifvit till rike införda, så skulle ganska säkert denna iv port framhållits såsom ett slående bevis p frihandelssystemets förderflighet, derjämt såsom olycksbringande för jordbruksnärin gen, och vidare gifvit uppslag till riksdags motioner, i hvilka yrkats på ätgärder til hämmande af en dylik införsel. Nu inskrär ker man sig till att blott reflektera öfve huru den inverkar på varans pris, på de förestående bränvinsproduktionen och pi bränvinsskatten. Om med denna bränvinsinförsel allenas Asyftades att reglera priset på det inhem ska fabrikatet, eller om den verkstälts fö att fylla ett förutsedt behof, kan ej me visshet uppgifvar; men alldeles otvifvelak tigt är, att äfven det införda bränvine kommer att här i landet förbrakas, Dett: förhållande leder emellertid tanken på de i sedligt afseende vigtiga frågan: Hun mycket bränvin förbrukas här i landet? För besvarande af denna fråga är de nödvändigt att uppställa vissa bestämda pe rioder och för hvarje sådan beräkna brän vinstillgöngen, enär otvifvelaktigt är, at den högst väsentligt inverkar på förbruk ningen. Att den senare genom särskild: Btgärder kan minskas, skola vi längre fran omnämna. Den hufvadsakliga bränvinstillverkninger eger rum från höstens början och tills vårer inträder, men dessutom tillverkas bränvir året om i sammanhang med pressjästbered ningen. Om vid höstens början bränvinsförråde anses betydligt reduceradt och priset på gammal vara är högt, uppstår vanligen en betydlig tillverkning redan på hösten; annars ordnas bränningen företrädesvis såsom en binäring till landtbraket och för erhållande af drank till ladugården den tid, då kreaturen skola gödas eller då mjölkproduktionen är mest lönande. Såsom allmän regel kan äfven antagas, att det öfvervägande flertalet bränvinstillverkare afyttrar varan, i den mån hon produceras eller uppköpes af dem, hvilka i stor skala idka bränvinsförsäljning. Emedan bränvinet är en vara, som under vanliga förhållanden icke för högre värde ju äldre det blir, ligger i både producentens och köparens i första hand intresse, att varan förbrukas så skyndsamt som möjligt. Man kan derför såsom grund för förbrukningsberäkningen antaga en period, räknad från den 1 Oktober det ena kret till slutet af September det följande, således tolf månader, Beloppet af det förråd, gom finnes qvar vid periodar slut, inverkar väsentligen på det nya bränvinets pris och ofta vida mera än priset på de råvaror, hvaraf detta bränvin beredes Det inom landet tillverkade bränvinet uppsick under den antydda parloden 1871-79 i 165220 0 kannor; under dito 1872—73 tåll 17,502.0 0 kannor och under perioden 1873—74 till 17,382.,000 kannor all 50 procents styrka, Lägges härtill det under samma perioder införda bränvinet, resp. 115,000 kannor, 37.000 kannor och 1,853,000 kannor ), så visar sig, att bränvinatillgången har varit: inder dem företa perioden 16,637,000 kannor, under den andra 17,699,000 kannor och under den tredje 19,235,000 kannor. Påtagligt är dock, att alt detta bränvin icke under samma perioder förbrukats, utan har alltid ett öfverskott funnits från den ena till den andra perioden; men lika påtagligt ir likväl, att bränvinsförbrukningen är i en högst betänklig tillväxt, Det kan visserligen sägas, att de ofvan ingifna beloppen, fördelade på hela svenska befolkningen, angifva en låg siffra på hvarje verson; men en sådan beräkningsgrund är riktig, då icke hela befolkningen förtär oränvin. En avnan, ehuru icke häller exakt, ;eräkningsgrund användes vid de omfatande förberedelserna till den stora refor) Det är möjligt, att denna siffra ökas något, när den officiella importuppgiften blir tillgänglig. RUNAR ANU ARA RR