Aftonbladet – 24 september 1874, sida 2

Den i Wien utkommande tidningen Tagespresse, ett bland de få på tyska språket affattade organ, som hållit sig fritt från den Bismarcksberusning, hyilkön på senare tiden beröfvat do tyska tidningarna all känsla för rätt och billigbet och förvandlat dem till blinda och stojande beundrare af våldets framgångar, har seåan någon tid innehkl lis flsra artiklar om den Bismarckska politikens crättrådighot mot Danmark, I en af sina senaste uppsatser om denna sak meddelar den nämnda tidningen eitfast otroligt rykte om et nytt påhitt af den tyske rikskanslern för att ordna den glesvigska frågan. Detta nys arrangement, som skulle gå ut på ingontisg mer-eller mindra fn att på fredlig väg införlifva hela Danmark med det tyska keisarriket, tyckes ha väckt ett stort eppseende inom den engelska pressen och göres at Daily News till förembl för en lsdande artikel. Tidningen anser vinserligen Tagespresses bestämdt och i oförtydbara ordalag framstälda påstående för ogrundadt; men af hela artikeln framgår dock, att bladet icke anter det omöjligt, att Bismarcks agressiva politik förr ellor scnare skulle kurna leda till framkläckandot at ett dylikt projekt. I afvaktan på de närmare upplys vingar, hvilka denna af Tagespresse meddelade uppgift väl helt säkert måste framkalla, raedåela vi här Daily News avtikol: Kejsaren af Tyskland inhöstar nu den ärans skörd, som utsåddes på slagfälten vid Nachod och Königgrätz, vid Gravelotte och Sedan, Befolkningar och städer, hvilka för åtta år sedan rustade mot honom som en inkräktare och fiende, helsa horom nu välkommen med bifallsrop, Förliden vecka glömde Hangover, den tyska partikularismens bålverk, sin afsatte kung och dagen vid Langensalza för att helsa kejsaren med de hjertiigaste bifallsyttringar. I lördags mottsg honom Altona, hvilket var danskt till 1864, på det mest enutnsiastiska sätt och tackade honom för alla de ynneätbavis, det mottagit af honom, I går strömmade en ofantlig folkmassa ut från Kiel för att möta honom och ledsagade honom under hurrarop till slottet. Det ligger icke något förvånande i den hjertlighet, med hvilken kejsaren helsas välkommen i Hannover och Holsteiv, I det förra konungariket finnas nog samhällsklasser, hos hvilka Hannovers inkorporation i Preussen skall kännas bitter ännu i generationer; men maszgan af folket har icke något skäl att sakna den fallna dynastien eller att vara ledsen öfver, att dess politiska tillvaro nu är bunden vid den 1edande atatens i Tyskland, Bland dem, som helsade kejsar Wilhelm i Hannover förliden vecka, måste ha varit soldaterne af tionde arm6kåren, hvilka kämpade under prins Friedrich Karl och general Voigts Rhetz i franska fälttåget. Altona och Kiel voro till själ och hjorta tyska, medan de lydde under Danmark, och då deras invänare nu se kejsaren, omgifven af en stab, bestående af en del bland Europag ryktbaraste krigare, fara från stad till stad för att i fred bekräfta den enhet, som blifvit vunnen genom kriget, böra: de i detta skådespel se uppfyilandet af de önskningar, gom de hyste under långa och sorgliga år, då det såg mycket osannolikt ut, att deras önskningar skulle gå i fullbordan. Kejsar Wilhelms närvaro i Holstein påminner Danmark om de fordringar, hvilka den preussiska regeringen fortfarande låter vara ouppfylda i Slesvig, och hvilka, som man finner af några österrikiska tidningar, ädraga sig opartiska iakttagares uppmärksamhet äfven annanstädes, Detgifves många slesvigare, som jubla öfver Tysklands storhet lika mycket som holsteinarne; men det norra hertigdömet har en blandaå befolkning, och de danska invånarne klaga bittert öfver, att deras nationalitet icke respekteras i enlighet med de af preussiska regeringen traktatmessigt ingångna förbindelser, utan tvärtom utgör en anledning att behandla dem på ett hårdt sätt. Mänga på spekula tionsväg tillkomna skäl hafva angifvits för Preussens vägran att sppfyila Pragfördraget och att bereda nordslesvigarne tillfälle att genom fritt val bestämma, med hvilken natioa de för framtiden vilja blifva förenade. , Furst Bismarcks mer hårdnackade fiender finna det vara den lättaste sak att gifva skäl för hans hållning mot Danmark. De säga, att som Pragfördragets bestämmelser endast kommo till under franskt tryck, är det intet under, att de au, då detta tryck upphört, göras lika med noll. Detta är en allt för cynisk förklaring af saken för att kunna tagas med i räkningen vid ett allvarligt bedömande at förhållandena, ehuru det måste medgif vas, att de berlinske försvararne af Bismarcks utländska administration då och då tillåtit sig föra ett språk, som gynnar en iylik tolkning af hars ätgöranden. En Wientidning framställer nu en mer specifik förklaring af Tysklands politik under de senaste ären. Tagespresse påstår, att furst Bismarck icke verkställer Pragfördraget, emedan han rufvar på en annan lösning af len slesvigska frågan, om hvilken lösning han ogerna vill tro, att den icke slutligen skall blifva antagen. Enligt nämnda källa vill fursten göra slesvigarnes missnöje till en häfstång, med hvilken han skall kunna lyfta hela konungariket Danmark, med dess unierlydande kolonier, in i tyska kejsarriket. Om jenna plan realiserades, skulle konungen af Danmark, under det han öfverlemnade åt tyskarne nyckeln till Östersjön och riktade det med de vestindiska öarna, befrias från att afstå en fot territorium, ja till och med kunna återfå något af hvad han senast förlorade, Om blott Danmark ville blifva ett af kejsarrikets konungariken, likt Bajern eller Wirtemberg, skulle TyskNRESESE EEEIOSEEEESNE SEEAKAEERAEINEIENEA sida, började smeka henne och lofvade att aldrig mera Vara så stygg. Med stor ansträngning beherskade Ruth sin sinnesrörelse, men under hela aftonen