Aftonbladet – 22 september 1874, sida 3

tydande del af den kristna mensklighetenp, utgör den det hela uppbärande tanken, de blindtlydande medlemmarnes sjelflöshet, grunden till jesuitismens mot rätt och sedlighet fientliga hållning. Då nämligen denna orden genom sin oböjliga manstukt tillintetgör den fria, tillräkneliga personligheten, som har valet öppst mellan olika handlingar, men derför äfven sjelf bär ansvaret för sitt handlingssätt, öfverflyttar den härlgenom ansva rets börda från den enskilde på det opersonliga samfundet, Den vanliga gränsskil naden mellan ondt och godt har alltså blifvit utplånad; godt är då allt, som främjar det heliga ändamålet; mened, bistorieförfalskning, sedeslörhetens underblåsande, folkuppvigling, konungamord — detta och mera sådant kan utder vissa omständigheter blifva ingalunda förkastliga medel till kyrkans försvar och till den rena lärans upprätthållande, alldenstund ändamålet helgar medlet! Det är denna djupa illistighet i sedebudets uttolkning, detta hänsynslösa förtrampande af personligheten, denna en sjelfvisk maktlystnads förtärande glöd det är denrza jesuitismens dämoniska sinnesart, som gör det till en nödvändighet att Loyolas samfund krossas, sk vida segor skall stå att vinna åt kristendomens och odlingens sak, Fast gammaneluten utåt, i det inre orgapiserad med den skarpsinnigaste beräkning, styrd uteslutande at en vilja, rikligen för. sedd med högt begåfvade bufvuden och med arbetskrafter dugliga till de mest olikartade förrättningar, utrustad med stora kyrkliga privilegier och uppburen af påfvars och mäktiga furstars gunst — så framträsde jesuiterorden på historiens skådeplats. Stor och svår var den uppgift, åt hvars lösning orden invigt sin verksamhet, Dot gälde ingenting mindre än att genom sett utrotringskrig emot protestantismen åter cröfra Europa åt päfvedömet samt att derjemte, till vilgande af papismens inflytande, skaffa gen katolska läran en starkare utbredning i hedniska länder. Reformationeas vågor hade vid denna tidpunkt redan öfversvämmat största delen af Tyskland, England, Schweiz, Nederländerna och Skandinavien, och äfven bland de romaniska folken i Frankrike, Italien, ja t. o. m, i Spanien, den af ieqvisitionen fostrade rättrogerho l! tens moderland, hade de nya lärosatserna : vunnit talrika anhängare. För Roms vack-! lande välde var skyndsam hjelp af nöden, och hjelparen kom; Loyola trädde inom skrankorna till envigeskamp emot Luther. Den yttre framgången var on sådan, som kunde väntas af ansatsens kraft. Vid Loyolas död d 31 Juli 1556, sexton år efter jesuiterordens stiftande, räknade samfundet redan 12 provinser och 1;000 medlemmar, och sextio är senare hade antalet vuxit tilll! 32 provinger med 372 kollegier, 41 pröfningshus, 123 residensorter och 13,112 medlem-: mar... År 1626: egde orden i sina-39 pro-! vinser 165 residensorter, 136 sominarior, 467 kollegier och 15,493 medlemmar, ochi 1749, då samfundet i det yttre nått sin! blomstrings höjdpunkt, omfattade sammal! antal provinser 335 rewidensorter, 176 semi-1 narier, 61 novishus, 669 kollegier, 273 mig ! sionzområden, (de protestantiska inberäknade), samt 22.589 medlemmar, af hvilka ! 11 293 hörde till det presterliga ståndet.l!? Jfr dr Johannes Hubers utförliga och sär-S deles läsvärda monografi: Der Jesuiten-Orden nach seiner Verfassung und Doctrin,! Wirksamkeit und Geschichte, Berlin 1873)1 En mera storartad maktutveckling har aldrig förekommit inom något kyrko amfund. Jesuiterorden, säger Macaulay, satto sig ! i besittning af alla de fästen, från hvilka s det allmänna tänkesättet beherskas: predik1 stolen, pressen, biktstolen, högskolorna, l! Hvar helst en jesuit predikade, befannsl kyrkan för trång för åhörareskaran. Enll jestite namn på titelbladet betryggade en? boks spridning. Det var i jesuitens öra, om den mäktige, den förnäme och den sköna ? hviskade sitt lifs hemliga historia. Det var? vid jesuitens fötter, som de högre klassernas! och medelklassens ungdom uppfostrades från I barndomsåren till mannaåldern, följande läromästarens undsrvisning från kunskapsgre arnes första grunder upp till kurserna i retorik och filosofi. Literatur och vetenskap, som förut gjort gemensam sak med otron ler med kätteriet, blefvo nu ortodoxiensE oundsförvandter. Herskande isödra Europals sick den stora orden snart frawåt, eröfrande S ch i afsigt att eröfra. I trots af haf ochY demarker, hunger och pest, spioner och? trafflagar, fängelsebälor och pinbänkar, gal I sar och rådbråkningsmaskiner voro jesuiter! tt finna under hvarje förklädnad och il varje land, såsom lärde, såsom läkare, köp-!M nän eller tjenare, disputerande, nndervi. ande, tröstande bortstjälande de unges Ä jertan, upplifvande de räddes mod, hållande Y rucifixet framför de döendes ögon. Ej min-t re nitiskt sysslade de med att stämplad mot affälliga kungars troner och lif, ut)d prida förklenliga rykten, ställa till folk-)i pplopp, anstifta borgerliga krig och sätta el apen i löpmördarens hand. Den gamlak: erlden var ej rymlig nog för denna märkväriga verksamhetsifver. Jesuiternainträngdeilb: lla de länder, sam det föregående tidehvarf-)n! ets stora upptäckter tifl sjös hade öppnat för 2 en europeiska företagsamheten, De gjorde2! rose lyter i pejder, dit ingen af deras landshän hade vare sig al girighet eller vetgiriget låtit sig frestas att styra kosan, och de redikade och inläto sig uti meningsbyte ifö ingomål, af hvilka inga andra sf vesterna di födingar förstodo ett enda ord. (Jfr COri-IM cal and historical essays by Macaulzy, ol. IV, sid. 117 f. Tauchnitz Ed). Vi hafva omnämnt, huru som under detht dertonde århundradet sjelfva tidsriktnin-Ye en småningom försvagade jesuitismens in-)Vö ytande, Andra förhällanden medverkade 1 undergräfvande äfven af zsamfundetss0 ttre maktställning. I flere länder hadelSK suiterne genom sina intriger och sin af fö jorda fientlighet mot alla reformer ådragit h: sg regesternes och deras rådrifvares miss-9i ag. De härigenom inledda tvistigheterna U go snart en för jesuiterorden olycksbrin-5 ande vändning. Då i Sept. 1758 ett mord-ta irsök egde rum emot. konung Josef I i ortugal, blef detta en anledning för hansde abinettschef Pombal att upphäfva jesniter0! rden i nämnda land, den 3 Sept. 1759, un-5n er förebärande att attentatet skett på aniltan af jesuiterns. Ej lång tid derefter!ns sljde Spanien, Parma och Neapel Portugals 84 xempel. I Frankrike upphäfdes orden ge-)K om ett parlamentsbeslut den 6 Augusti 762, efter det att en föreghende rättsligen ndersöknivg förklarat dess bestånd varaht förenligt med fransk lag. Äfven i Romle ade jesuiternas verksamhet på senaste tiden fä arit föremål för ett strängt ogillande, ilm ynnerhet på grund af deras missionärerssi amvetslösa förfarande att uppblanda del(h ristna trossatserna och bruken med buddistiska och brahmanska läromeningar, i afigt att derigenom göra de förstnämndalvVe ittare att smälta och behagligare för hed-)b: ingarna. Förgäfves åtog sig påfven Cle-li ens XIII det betryckta :samfundets sak; 3) en af honom den 7 Januari 1765 till Jesuternas försvar utfärdade bullan Apostolic JURA NA P4 SYS YTOR PIG JISen