Aftonbladet – 21 september 1874, sida 2

Daily News innehåller i sitt senast bi komna nummer en historik af den sleavig ska frågan med afseende på Preussens för bindelser mot Danmark på grund af Prag fredens femte artikel. Sedan tidningen p ett klart och opartiskt sätt skildrat Dan marks rättigheter och framhåilit den dan ska regeringens lofvärda bemödanden a: uppfylla dess skyldigheter mot nordslesvi garne, gör tidningen, närmast till följd a den preussiska regeringens på senare tide; allt mer hårdhändta uppträdande mot de pv andra sidan gränsen bosatta danskarne, föl jande sanna och träffande reflexioner: Folket i Nordslesvig, på hvars fria va det borde bero, huruvida det skulle forifa rande lyda und r Preussen eller åter före nas med Danmark, har emellertid aldrig bli! vit tillfrågadt om denna sak. Deras lan har blifvit taget, och de på samma gång men bäda hafva blifvit behandlade som vor de helt och hållet och för alltid preussiska Det gifves dock ett sätt, på hvi!ket de kte kunna blifva förenade med Danmark — de kunna med våld utdrifvag från hertigdömen: och vräkas öfver gränsen, hvilket också egel rum, De halfofficielia tidningarna i Berlir ÅN färdiga med svar på de klagomål som blifvit framstälda. De spörja, hur er liten stat som Danmark kan vänta, att er stor stat som Preussea skall rådfråga des: önskningar. Danmark är verkligen ett lite land: till och mad före deas styckning hade några städer i Kuropa större befolkving En stats svaghet kan emellertid utöfya et olika inflytande på dem, som hafva att göra med den, allt efter derag olika skaplynnen Om Danmark varit en mäktig graine, skulle man lätt kunpa tänka sig att Preussen med ledsnad varit tvunget att undertrycka sin: önskningar att tillfredsställa de berättigade önskningarna Kos en lokal befolkning, föl att erhälla en säker gräns gller för at vinna Bägon annan vigtig fördel, Men Dan marks svaghet beröfvar det all ursäkt för dess uraktlåterhet att skipa rättvisa och ställa sig fördragen till efterrättelse, I var en gäng Europas ärg ati de obety li gaste oph svagaste staterna lingo jlika ku grad som deras mäktigare grannar åtnjuta sina rättigheter under hägnet af en allmän lag, Sädan var den rättvisa, moderation och civilisation, hvartill verlden kommit. Men vi lefva i en tid, då den heder, hvilken större stater kunna göra sig genom att strängt hålla sina förbindelser mot dem, som icke kunna genom egen styrka skaffa sig rätt, föga tages mediräkningen, Attdöma af det offentliga språk, som föres ihutvudstäder. der man kunnat vänta sig en högre grad af visdom, nalkas vi en situation, der det blifver ett brott att vara svag. Detta är ett olyckligt resultat af den utveckling af-den militära principen, som är så karakteristisk för vår tid och hvilken så högljudt gaf sig till känna på den kongress om den mellanfolkliga krigföringslagen, hvilken nyligen hölls i Bruxelles, Nationer, hvilka sålunda sätta makten öfver rätten, kunna för en tid hugnas med en tillfällig framgäng, men till slut skola de dyrt få betala sina inkräktningar genom att blifva stälda atom rämärkena för verldens hjerta och iamvete. Att regeringarna skulle draga ig denna risk för något stort ändamål, kan attas, men att on statsman beter sig på detta ätt, då bokstafligen ingenting är att vinna, let är alldeles orimligt, Det påstås, att kejsarens af Tyskland känslor äro ett hinler för ett uppträdande i denna sak under ans lifstid. Han lär nämligen hysa en öfvervinnelig motvilja mot att afstå ett mråde, som innehällör så många af hans appra soldaters grafvar, Om denna prin ip blefve gällande, skulle den åstadkomma tör oreda i Europa. Äfven om den vore imligare än den är, kunde den dock icke ippväga fördragens tro och lofven. Den ransakning, som regeringen låtit antälla i Gr.sse angående Bazaines flykt, bar ragt j dagen åtskilliga förut obekanta om tändigheter. Times korrespondent i Paris mnar följande redogörelse för undersökingen; Först förhördes fängelsedirektören larcbi, Han förklarade, att då han i för