Aftonbladet – 21 september 1874, sida 2

uppstått. Bazaine begärde, så snart han anlände, tillstärd att få uppsätta ett soltält öfver terrassen, Hans, fängelsedirektörens, öfvervakning bade varit så sträng som instruktionersa tillåtit. Hans företrädare lät emellertid fången ständigt åtföljas af två vaktkarlar.. Han trodde icke att fången kunnat tvinna ett rep, ty denne var så tafatt, då det gälde att begagna fingrarne, att han icke ens kunde knyta sin halsduk sjelf. Villette var den, som alltid gjorde åylika saker åt honom. Derefier förhördes Doineau. Han erkände gig ha meddelat Bazaine ett telegram, af sändt af madame B:zaine från Genua under I psendonymen Rosvilla. Han påstod dock, att han ansäg det betyda, att fången skulle blifva landsförvist och att hans hustru funnit en passande vistelseort för honom uti Italien. Ötverste Villette, zom derefter förhördes, nekade att på något sätt ha vari: behjelplig vid flykten. Han förklarade, att hans egen afresa följande morgon längt förut blifvit bestämd, och eburu han erkände, att hans reseaker, då han ett par gånger för kortare tid aflägsnat sig från ön, icke blifvit undersökta vid hans återkomst, ville han dock icke medgifva, att bland dem fanns något, som knnde underlätta en flykt, emedan han derigenom skulle riskerat att blifva skild från fången. Han hade vexlat bref och signaler med några unga engelska damer, som bodde i Cannes, men endast för att tacka dem för deras sympati, och de hade icke haft någon andel i flykten, Fången skulle icke ha velat utsätta dem för lagliga åigärder. genom att begagna sig af deras oerfarenhet. Han trodde alltid, att fången aldrig skulle göra något försök till flykt, utan i bäsdelse af en revolution. I hvarje annat fall borde fången, i anseende till re geringens gynsamma stämnivg för honom, hafva underkastat sig sitt straff. Barnens gunga, sade han, hade aldrig blifvit upprest, emedan den ansågs kunna mediöra fara, ntan fick förblifva på vinden, dit fångvaktarne hade tiliträde, ehuru han trodde, att de aldrig begåfvo sig dit. Han gick sjelt aldrig dit, och fången och hans hustru hade gjort i ordning repen utan hans vetskap. Då han qvällen före flykten följde fången in i byggnaden, lagade han till te och skildes från honom efter ena qvarts förlopp. Di han följande morgon skulle gå och taga farväl med fången, kunde han ej finna hoInom, Tillfrågad af domaren, om han miss tänkte ett sjelimord. svarade han, att han allt för väl kände Bizaines religiösa och kristliga känslor för att tro honom i stånd till något sådant, ett svar hvilket framkallade mummel och knot i sessionssalen. Han tillade, att han aldrig skulle haft mod eller styrka att hålla det öfver klippan nedhängande repet, äfven om det gälit hans egen faders flykt. Just af tillgifvenhet för fången skulle hau icke kunnat tilåta honom att underkasta sig en sådan fara, En a? fångvaktarne, som icke är stäld under åtal, sade att då han var på bevakning, gick han på direktörens befallning omkring terrassen. Men Plantin, en af de tilltalade fångvak tarne, uraktlät denna skyldighet, hv. ; hans tanke underlättade flykter Löjtnant Heraud sade, att det Ior honom dröjde sex minuter att klättra ned för repet. För en sö gammal man som Bazaine borde det ha medtagit tio minuter, Lachaud, Villettes advokat, förklarade att till följd af den .jmörka natten måste det ha dröjt ännu längre. Bismarcks lilla organ, Preuss. Volksblatt för ett mycket hotande språk mot Frankrike, Den franska pressen söker, skrifves det, använda de spanska förhållandena att Tgöra den tyska politiken förhatad och utfar i de häftigaste anfall mot Tyskland. Dessa utfall ha nu, säges det vidare, nätt en sådan höjd, att man icke sedan krigsförklaringen 1870 har sett maken, och man får icke låta dem anmärkningslöst passera, ty de klokt: bsräknade lögner, beskyllningar och vrängda framställningar, som utgå från Paris, tilldraga sig uppmärksamhet äfven på platser, der man borde kunna vänta större försigtighet, Eftor det skawliga angrepp, som carlisterna gjorde mot de tyska örlogemännen, har en fransk tidning, som står regeringen nära, uttalat den åskådningen, att Tyskland nn vill bestämdare framträda med sin interventionspolitik, och ur denna källa ha de engelska tidningarna sedermera öst ämnen till oro, Att komma fransmännen att objektivt och insigtsfullt bedöma Tysklands politik, är omöjligt; men engelsmännen borde väl dock kunpa upphöra att bry sig om pladdret från Paris och ickel. oupphörligt lägga rikskanslern planer tilll last, hvilka blott finnas till i fransmännens ; egen uppjagade fantasi Den nämnda tid : ningen gilver till sist en öfvermodig till-. rättavisning åt hertigen af DecazesB, uppi) manande honom att sörja för att hans tid-i ningar föra ett mera passande språk, tyll detta eviga upphetsande af den allmänna j meningen kan icke undgå att slutligen bära ; 1 1 l er FÄR a RA RN ER TR högst betänkliga frukter. — Då man tar i betraktande, huru den tyska prosson dag ut och dag in på hvarje spalt, ja, nästan i hvarje sats och ofta utan minsta anledning öfveröser den franska nationen med de absurdaste beskyllnisgar, tar sig denua anklagelse högst besynnerligt ut, I synnerher som den blott stöder sig på, att ar ö tidning uttalat en förmods2 a OM en förestågr intervention i Spanien. Icke ens L sransk ) E f vast vill den stormodige rikskassleren t tillåta en fransk tidning yttra! Men pålc hvad han opåtaldt låter sina egna tidningar(c säga om Frankrike och dess politik, derpålf har man i deras flesta nummer de mests slående exempel, f Spenersche Zeitung vill veta, att den preusi siska regeringen på senaste tiden åter sys-q selsatt sig med det för två år sedan sål, mycket omtalade projektet till en kanal från !; Nordsjön till Östersjön. Det säges nämli-z gen, att de preussiska ingeniörernpa fortsatt e sina undersökningar och mycket förorda lig nien S:t Margaretha—Eckernförde jemte en n sidokanal till Kiel. Man påminner sig, att!g fältmarskalken Moltke vid riksdagen 1872, kom kanalförslagets aktier att falla mycket lågt genom att bevisa, att de enorma om-,; kostnaderna icke skulle komma att stå ilg, något rimligt förhållande till den ganskaly tvifvelaktiga nytta, kanalen skulle komma p att göra sjöförsvaret, Man har väl ej hellerg anledning att tro, att förslaget nu har större! utsigter att bli verkliggjordt, än förut. Arbetarrörelsen i England pågår fortli farande och tyckes allt jemt antaga större)?! proportioner. I lördags åtta dagar började S sålunda bomullsväfvarne i Bolton en af deb största striker, som någonsin hemsökt denna 25 industrigren, Det är ett faktum, att fabrikan. d terne på senare tiden blott haft en dålig de omsättning för sina varor och de föreslogobs derför sina arbetare en nedsättning af ar betslönen med fem procent. Arbetarne ville icke genast gå in på detta förslag, utan!P begärde en skiljedomstol eller en garantilaf ör, att de nuvarande löneförhållandenaha skulle bestå oförändrade till Januari månad) an 1878, Arbetsgifvarne angågo ett utslag afst: ;n skiljedomstol för öfverflödigt och onythä igt och ville på intet sätt förbinda sig att!ås Sr AT RR RE RN Mg TD