Aftonbladet – 19 september 1874, sida 3

jtallas han genom iaran till gänslan ar all Ivar. La Vieuviile sentit le besoin de redevenir grave Hvilken tioårig pensions I flicka skulle icke öfversätta dessa enkla ord med: La Vieuville insåg nödvändigheten att åter blifva allvarsam? Hr Krook tror dock latt de betyda: La Vieuvilte kände behof latt åter blifva allvarsam. Från fregatten upptäckes den fientliga franska flottiljen. I Kaptenen gör lotsen nägra frågor (sid. 57) lom de segel, man ser vid horisonten. Hvad jär det? — Eskadern. — Frankrikes? !spörjer vidare kaptenen. — Du diable (åjefi vulens), svarar lotsen i originalet. Detta i lättfatiliga svar har till den grad konfunderat hr K., att han för att hjolpa sig ur klämman läter lotsen draga till med köttleden: För djefvulen, ja Sid. 63 öfverisättes: Le vieillard fit, de sa töte svere, un grave signe dTacquiescement med: Den gamle gjorde med sitt ädelt tecknade hufvud ett lugnt tecken af bifall Sid. 70 uttydes: Il sappelle (han heter) monsieur le marquis de Lantenac med: Han kallar sig marquis de Lantenac. Sid. 71 skildras nämnde marquis i en kinkig belägenhet, ur hvilken han räddar sig genom att varna jaen man, som traktar efter hans lif, att icke förspilla sin själ genom ett mord. Je fait mon devoir å pråsent en tåchant de sauver ton åme. Denna mening blir i öfversättningen: Jag gör min pligt nu, då jag manar dig att rädda din själ. Claymore gär efter ett hjeltemodigt försvar till botten; men, säger Hugo, la gloire Ya ignor6; br K. (sid. 75): häfden har ej bevarat något minne deraf.-. Observera här utom felöfversättniogen äfven utspädningen af författarens uttryck. På samma sida skildras den skicklighet, med hvilken matrosen Hamalo lotsat marquisen, som före korvsttens undergång begifvit sig frön den samma i en liten bät, mellan skären och de små öarna. Cette improvisation dun itineraire å traverea les Ccueils, les vagues etle guet de ennemi fat un chef-åcuvre. Dessa ord, hvilka helt enkelt betyda: Denna improviserade marcheronte bland skären, vågorna och de spejande fienderna, var ett mästerverk Detta är alldeles för simpolt för hr K., som krbnglar till följande oriktighet: Denna tanke att, oaktadt skären och fiendens vaksamhet, företaga den djerfva färden var en möästerkupp. Marquisen och sjömannen komma slntligen i land på Brejtagnes kust. De skola skiljas åt. Sjömannen frågar marquisen, hvar han skall tillbringa natten, Jag reder mig nog, svarar marquisen; men du då? Det finnes höstackar, svarar matrosen (sid. 77). Originalet har här dmousses, ett bretagniskt provinsord, som betyder: ihåliga träd. Vi skynda att upplysa, att vijasti Quatrevingttreize fått lära betydelsen af detta ord. Hugo förklarar det sjelf sid. 27 af origi nalet, och det är derifrån riktigt öfversatt på sid. 19 af den gvenska upplagan. Saken är emellertid högst betecknande för den omsorg, som egnar åt så kallade värdade öfversättningar. Under det Hamalo vandrar framår, gifver han till ett rop, som liknar ett uggleskri. Man skulle ha kunnat tro, att det kom. des profondeurs de ld nuit, näger Hago. Hr K. (sid. 78): Man skulle ba trott, att det kom långt bortifrån nattens djup. Marquis de Lantense säger sid. 86 till Hamalo: Konungarne föra emot henne (republiken) konungarikenas krig, låtom oss föra emot hoane la guerre des paroisses (socknarnes krig). Hr K. öfversätter de sista orden med: landtfolkets krig, hvilket helt och hället förstör anti:esen. Sid. 87 fK nötskrikor fangera som vadarfäglar; originalet har jacquets — beckasiner. Samma sida säges att dammarne på den mörka slätten sågo på Ifngt håll ut som tenntallrikar. Originalet har plaques detain, tenaskifvor. Sid. 88 öfverrättes sables mouvantes, flygsand, med rörlig sand. Skulle br K. kanske vilja vara god och upplysa, hvad det är för slags sand, soma icke ör rörliga? Mineralogien akulie blifva honom ytterst förbunden för en dylik upplysning. Sid: 89 öfversä-tes: Il eut ce kochement de töte satisfait dun homme ete. med: han böjde bufvadet med den belåtna minen hos en pergon 0. 2. v. Hocker la fete betyder alltid hos hr K. antingen böja hofvudet eller höja hufvudet. De personer, som förekommal 1 1793, få aldrig njuta af det oskyldiga nöjet att ekaka på hufvudet. Sidan 95 öfversättes: les representants en mission, Konventets delegerade vid armeerna, helt naket med: utskickade, hvarigenom läsären lemnas i okunnighet om hvilka personer författaren Åsyftar. Sid. 97 förekommer följande obegriplighet: Han stälde kosan i der riktning, som han uppdragit i luften, mot bondgården. Originalet har: Il se dirigeait dans le sens de Vitineraire quil getail trace vers la metairie, han följde cea marcheroute, som ban utstakat för sig till bondgärden. Samma sida öfversättes: : Il retourna sa veste du cot velu med: han vände den inre sidan på sin väst utåt. Vi behöfva säkert icke till nägon annans tjenst än öfversättarens upplysa, att det var dan ludna sidan på tröjan, som vändes utåt. Sid, 102 skildras en tiggares jordkula, dit ingången var så läg, att de som begäfvo sig dit in se courberent, ramperent un peu o. 8. v., hvilket återgifves med: De böjde på sig, trefvade omkring litet 0. 8. v. Sid. 11 öfversättes eblouissement, förbländning, med förstämning. Samma sida skildras en eldsvåda; några kastanjeträd hade fattat eld och brunno som stora facklor. Originalet har: avaient pris fen et flambaient — hade fattat eld och stodo i ljusan låga. Sidan 128 omtalas, att en person väntade, att man skulle komma för att arrestera ho nom i nattrock och tofflör,, Af originalet finner man, att han väntade, klädd i nattrock och tofflor, att man skulle komma för att arrestera honom. Som ett bevis huru lätt svårigheter expedieras af raska och oförvägna ötversättare, anföra vi en mening på sistnämda sida (128) af följande lydelse: Klädmäklarne sälde korkåpor till hvem helst som ville ha sä dana. Originalet har: On voysit chez les fripiers des chapss et des rochets å vendre au decroche-moi-ca. Vi fästa oss endast vid kursiverade orden. De betyda alls icke till hvem helst som ville ha sådana, såsom hr K. hugger till med. Decrocher är ett ord, sora spelar en betydande roll i Parisargotn. Det betyder: igenlösa pantsatta saker från assistansen, och äfven: skjata ihjäl en person. Termen dechroche-moi-ca betyder dels begagnad fruntimmershatt, dels en lumpbod. Hugo menar här, att korkåpor och messhakar under Konventete dagar sälles hog klädmäklarne som lumpgods. Vid skildringen at de sociala förhållandena i Paris under Konventet säges sid. 129: här en lappskrädderska, som var en f. d. grefvinna; der en sömmerska som var en född (!!) markisinna. Dessa här och der förekomma en mycket underliga i skildringen och stämma alls icke öfver ens med stilen för öfrigt. Originalet löser gåtan. Det har på bäda ställena telle: telle ravauleuse 6tsit une comtesBe; telle conturidre 6tait une marquise. Hr K. sväfvar naturligtvis i ljuf okunnighet om, att det listiga ordet tel (telle) äfven kan betyda mången. CA LIA oh I ka fö ÖA ja es at ct nn i fate BA rd bg nm nm fä fe fr