Aftonbladet – 14 september 1874, sida 3

tioner eller reparation af äldre dyrbara, t. ex, de Robergska, anförtros, om icke just åt en kluddrare, dock åt en person utan tillräcklig insigt eller talang. Kostymordonnatörens plats synes hafva fullkomligt indragits, och bristen på en bildad och med smak utrostad person inom detta fack, sådan som t. ex. Wolfgang Drake var i verlden, låter också vid uppsättningen af nästan hvarje historiskt drama beklaga sig. Det är nog godt att antalet af öfverflödige tjenstemän förminskas, godt också att de gvarvarande erhålla ett tillräckligt lefvebröd, men att för en konstinrättnings; vård nödiga tjenster ej uppehållas eller uppehållas illa, det är ett ondt, som kritiken har både rätt och pligt att beifra. Sådana tjenster inom teatern, som de flesta ofvannämda, kräfva, om de skola skötas väl, hvar sin man och få derför icke sammanslås eller indragas för att bereda större inkomster åt en och annan gynnad kunglig ämbetsman. En annan påminnelse, som vi anse vara på sin plats, rör de yttre anordningar för publikens beqvämligheter, hvilka ofta fordrats — stundom med bestämda påpekningar om huru de lättast skulle låta genomföra sig — men det oaktadt äår ifrån år låta vänta på sig. Talet om behofvet af en foyer, i likhet med hvad alla större utländska teatrar ega, der de teaterbesökande, särdeles damerna, kunde under mellanakterna hemta litet luft och vederqvickelse, är minst ett par tiotal år gammalt. En gäng — vi vilja påminna oss att det var under frih. Bondes styrelsetid — gjordes ett försök med inrättandet af en foyer, men saken var ny och damerna äro i allmänhet rädda för att det nya ej skall gå an, och den blef derför obegagnad. Nu äro vi öfvertygade om att något dylikt ej skulle blifva fallet: uppfattningen af det passande bar i allmänhet fått något vidare gränser, talrika besök på utlandets teatrar hafva dessutom med exemplets makt verkat på den samma, och de nu för tiden mer än någonsin förr öfverfylda teatersalongerna med sin