Aftonbladet – 12 september 1874, sida 3

Denna summa utgör en värdestegring — följaktligen en vinst för allmänheten — af Tomkring 13 procent på de 1200 millioner pund sterling, hvartill de ofvan nämnda staternas skuld uppgår, och denna stegring har varit en ganska väsentlig fördel för längifvarne, Derjemte bör erinras att England, Holland, Belgien, Tyskland och Frankrike blifvit uteslutna ur beräkningen. Men förlusten har I varit vida större. ; Fall i fondpapperens värde. 14) Stater med hög ränta: Värdefall: 7 Portugal. sens 2,800.000 . 1,600,000 rå Oo S S 28 susen ib 00, 36,000,000 180.000 12,590 000 i 10,000,000 5) Stater med öfverdrifvet hög ränta: Guatemala.. 360.000 Bolivia 500000 a anien .. 93,000,000 exiko. . 40,000,000 Costa Rica. 1,200,000 Paraguay 1,500,000 Venezuela 5,300,000 San Domingo 870,000 a Grekland.... 6,000.000 a Honduras... 4,200,000 allmänheten — motsvarar 16 proc. på de 1457 millioner pund st., hvartill de ofvan anförda staternas skuld uppgår. På denna förteckning äro alla stater med hög och öfverdrifvet hög ränta upptagna, utom Japan, Rumänien och Egypten. Af det nu anförda framgår att långifvarne, såsom ett helt taget, gjort en vinst af omkring 156 millioner pund st, och en förlust af 235 millioner, således en ren förlust af i rundt tal 80 millioner pund st. (— i svenskt mynt 1440 millioner kronor) men förlusterna fördela sig på en större summa, 1450 millioner pund st. än, vinsterna, 1200 millioner pund st., och utgöra en större procent af denna summa, 16 proc. mot 13 proc. Vidare framgår af det ofvan anförda, och derå bör fästas stor uppmärksamhet, att värdestegringen nästan uteslutande faller på de fondpapper, som gifva en låg eller måttlig ränta, men förlusterna nästan uteslutande på de papper, som gifva (eller, rättare sagdt, för hvilka är utfäst) hög eller öfverdrifvet hög ränta, och deri ligger ett nytt bevis derpå, att det är klokast att nedlägga penvingar i papper med lägre ränta, hvilka. äro utgifna af välmående stater med fast regering: att det är en god affär att låna åt starka och pålitliga stater mot måttlig ränta, emedan dessas papper så snart staten kommer ur sin oförutsedda förlägenhet och upphör att låna, med säkerhet skola stiga i pris; och slutligen att det är ett oklokt företag att låna åt svaga och opblitliga stater, emedan sådana antagligen skola fortsätta med skuldsättningen och deras papper fortfarande falla i kurs på marknaden. Hurudan skall statsskuldens framtid blifva? Man eger en viss rättighet frukta, att den brist på vilja och förmåga att fullgöra sina förpligtelser, som Spanien, Grekland och så många spanska kolonier visat i afzeende på sina skulder, hvilka uppgå till ett sammanräknadt belopp af nio milliarder kronor, äfven skall visa sig hos några af de stater, hvilka komma närmast efter de nyss nämda i afeeende på hög ränta och låg kurs, och hvilkas sammanlagda skulder uppgå till 10x milliarder kronor. De flesta af dem äro stater, hvilkas utgifter i hög grad öfverstiga deras inkomster och som derföre alltjemt måste söka nya lån. Hvarföre fortsätta de att låna i stället för att inskränka sina utgifter?