Aftonbladet – 10 september 1874, sida 3

Det proportionerliga valsättet i Dan mark. Med anledning af de snart föreståend valen till danska Jandstinget innehålls Dausk Folketidende ätekilliga upplysnin gar om det s. k. proportionerliga valsgättet hvilket såsom bekant brukas vid dessa val Då detta valsätt hos oss är mindre kändt ehuru det vieserligen räknar icke sh fi vänner, samt har den bestämda fördelen at mindretalet, Btminstone i valkretsar me flere representanter, kan vinna ett inflytand motsvarande dess verkliga antal, torde de äfven för våra läsare ega ett visstintress att erhålla någon kännedom om det samma Vi meddela för den skull efter den nämd: tidningen en kort men ganska klar redogö relse derför. De till valromitns ordförande aflemnade röstsedlar räk:as nämligen och deras anta delas (dividera-) med antalet af de landstings män, som skola väljas. De: derigenom er hällna tal, med bortkastsnde af möjlig: bråkdelar, kallas Forholdstallet och läg ges till grund för valet. I Roskildekret en med 380 valmän och 8 landstitgsmär är talet 47 (bröket 48 bortkastar), i Aal borgskretsen 276: 5 är talet 55; och i Ran derskretaen 392: 6 är talet 65 (bråken på båda ställena bortkastade). Hvar och en, som i vederbörande valkrets får det antal röster, som det proportionerliga talet an gifver, är vald; men en landstingsman kar Också utses utan att få fullt detta tal Sättet att gå till väga är nämligen detta: Ssdan röstsedlarne af ordföranden nedlagts i en urna och blandats, framtagas de en i sönder, och det första på hvar sedel upp förda namn uppläses och antecknas af två af valkomitens öfrige mådlemmar. När en kandidats namn vid denna uppläsning har förekommit så ofta, att de honom tilldelade röster hafva nått proportionstalet, förklaras han för vald, således t. ex. i Randers, då han erhållit 65 röster. Sedan ordföranden förvissat sig om att det är rätt räkhadt, läggas de sklunda använda röstsedlarne tills vidare ät sidan, och sedan fortsättes uppläsniogen at det första namnet på öfriga ännu icke upplästa, likväl så, att om namnet på den redan välde: ånyo förekomiter såsom det första på en röstsedel, utgår det och det-närmaste namnet betraktas då i dess ställe såsom först skrifvet. När om igen en kandidats namn förekommit så många gånger, att hans röstetal nått proportionstalet, så är denne vald och dermed fortsättes, till dess: antingen alla, som skulle väljas, äro valde eller ock alla röstsedlarne genomgångna, Ha t, ex, i Randers sex personers namn förekommit, hvartdera såsom det första (eller såsom ett dermed lika gällande, när hämligen det första allaredan utgått) på 65 af de inkomna 392 röst sedlarne, så är valet dermed förbi. Detta är emellertid: sällan fallet, emedan rösterna vid slutet af uppläsningen åf det första namnet på samtliga sedlarne van igen viså sig vara mer splittrade. I sålant fall undersökes det hvem gom dernäst ktt de flesta rösterna, och visar det sig att nu eller flere fött ett röstetal, som utgör mer än hälften af proportionstalet, förklaras äfven de för valdei den ordning, vari de fått antal röster. Äro rösterna lika, gifver lottåragning utslaget. Om således i Randers vid första uppläsningen 3 kandidater fått 65 röster hvardera, så. äro de tre valde, men får af de öfrige en 42, en 10, en 36, en 34, en 24 och en 20, äro der. jämte de tre förste af dem valde, hyar.