Aftonbladet – 10 september 1874, sida 2

För ett par veckor sedan meddelade Time: ett kabeltelegram från Philadelphia af inne håll, att det republikanska partiet i Penn sylvania hållit ett möte i Harrisburg, föl att bestämma sig för en kandidat till presi dentplatsen.. Det väckte i Earopa någor förundran, att man redan två år före valet bör jade diskutera denna fråga. Bedermera in gångna redogörelser för mötet i Harrisbarg visa emellertid, att man mindre afsåg at utse en kandidat, än att genom sitt beslu låta Grant i tid förstå, att han icke skull erhålla republikanernes understöd, om. har för tredje gängen framträdde som kandidat För de motiv, som i denna fråga leda de: republikanska partiet, redogör det senast hitkomna numret af den ansedda engelsks tidskriften Economist uti en synnerligen läs värd artikel, hvilken vi här meddela: Staten Pennsylvania intager etbmärklig rum i den amerikanska unionen. Dess po litiska beslut anses precis uttrycka riktnin gen af folkets äsigtör, och det gifves icke som vi tro, ett exempel uti historien, att Pennsylvania under någon stor partikonflik raed sin röst stannat på den besegrade si dan. Det allmänt gängse ianinet hörn stensstaten betecknar den betydande roll. som Peansylvania under nära ett århundrade spelat i den amerikanska politiken. Vid general Grants senaste val understöddes han af denna mäktiga stat och det unde: förhållanden, som gjorde hans framgång till en högst märklig triumf, ty då partiorna. som äro mycket jemnt fördelade i Pennsyl vania, företogo en lokal pröfning af sina krafter vid striden om valet af guver nör för staten, hade demokraterne on högst utmärkt kandidat i mr Buckålew, er talangfull politiker med originella ider. under det republikanerne röstade på general Hartranft, en soldat som med ut märkelse deltagit i inbördeskriget, men som take långt förnt som statens gyditor general vw blandad de: tvetydiga operatjongrna varit iv. tin. Don allmänna meningen Mt en officiel ru., td ytterst upphragt landet var vid denna ,. sted i sam. ve nings och allt hvad sOm . j band med dem, .och på denna stämning grunlade demoökraterne lika som de liberala på oublikanska secessionisterne, som förordade or Greely, sina. förhoppningar, Men .mr Buckalew blef besegrad och hans nederlag nsågs genast beteckna det verkliga repulikanska partiets öfvervigt i hela landet. Prots de invändningar, som gjordes mot mr Tartranfts föregåenden, valdes han dock till uvernör, och hans seger ansågs innebära eneral Grants, Det beslut, som hörnstens