Aftonbladet – 8 september 1874, sida 3

era de särskilda staterna, men icke efte en skuld de åsamkat sig, utan efter de: redit de ega på verldspenningemarknaden ch för bestämmande af denza kredit ha an till ledare tagit storleken af den ränt om erhålles af dem, hvilka köpa fondpap eren. Han anser detta beräkningssätt var: et enda rätta och praktiska, emedan för ållandet mellan dessa pappers ränta oci narknadspris i verkligheten är penninge narknadens dom öfver de olika slagen a tatspapper. I afseende på statsskuldens relativa trycl ar det varit vanligt, att man beräknat de! rliga utgift som skulden tillskyndar hvarj ndivid af befolkningen: denna börda om exlar från 60 öre pr individ i britisk: )stindien till 13 kronor 90 öre pr indivi Storbritannien och Irland. Detta beräk ingssätt gifver likväl en ringa verklig väg edning rörande skuldens säkerhet och de ryck som den utöfvar, ty 60 öre prindivi Indien är en vida tyngre börda i förhål ande till befolkningens förmögenhet der är 3 kr. 90 öre i England. Ett annat beräkningssätt är att jemför: en årliga utgiften för statsskulden me tatsinkomsterna; men äfven detta är oft: ilseledande. Den årliga bördan af Frank ikes statsskuld, är nu t.ex, omkring. 576 mil ioner kronor, utgörande omkr. s af d ranska statsinkomsterna — adertonhundr: villioner kronor. — Detta resultat ser bättr t, än det man kommer till för England, t; en engelska statsskulden medför en årlig örda at 432 millioner kr., då statsinkom terna endast uppgå till tolfhundrasexti villioner kr., och likväl är i verkligheter rankrikes finansiella ställning betänkligar n Englands. Om t. ex. Frankrike reduce ade sina utgifter så att budgeten ging ed till 1,260,000,000 kr., så skulle följde: eraf varda, att hälften af inkomsterna er ordrades till statsskuldens förräntning, och litså se ut som en tillbakagång, hvilket ji kulle vara ett stort misstag, Baxter har om ofvan anförts, begagnat det vida enk are förfaringssättet att gruppera staterna: kulder icke efter deras belopp, utan efte en kredit staterna åtnjuta, och denna ut ryckt i den ränta, som fondpapperen gifv: öparen,