Aftonbladet – 4 september 1874, sida 3

Qvinnorne 1 Sverige. Den i Wien utkommande Neue illic ja Zeitung innehåller under denna ör verskrift en i arledning af den storsintörnationella verldsutställningen i den öster rikiska kofvudstaden at B. M. Kapri för.) fattad uppsats om qvinnans ställnieg i Sverige, Författaren, som visar sig vara anska väl hemmastadd i allt bvad som rör donna fråga i värt land; slösar med do varmaste loford öfver de förbättringar 1i detta afseende, som der redan gjorts, och I går så långt, ait han ställer ogs svengkar deruti främst bland alla nationer. SBt. ex. yttrar har: Vi tyskar kunna just icke berömma 085 af,vatt vi för våra så högt begåfvade qvinnor ha 1 andligt atgeende uträttat nigontipg af betydenhet eller för dem öppnat något slags banor at vigt på förvärfvets törnströdda fölt, Vi lösa oss något ovigt ur århundraden gamla fördomars invanda band 0. s. v Om de romaniska folken utfaller hans omdöma icke gynsammare. Qvinnobildningen hos dem står — säger han : med fö undartag på on beklaglig utvecklingegrad. Man kan icke draga fram ur hopen en Sand såsom författarinna, en Bonheur såzom konstnärinha och appttälla döm såsom segrande bevis på den franska qvinnovsridens bildning, när den stora mängden al qvinnor i Frankrike så väl som i Italien i skolorna blott åt : njuter en spacislundervisning, hvars omföng ickersträcker sig utom fäderneslandets! gränser, en undervisning, som omfattar na-j turvetenskaperna i endast ringaste mått! den: utländska litteraturen: alldeles ieke,, verldshietorien förfalskad, samt inskränker de geografiska kunskaperna nästan blott tilll egot land samt de främmande ländernas hufvudstäder. och hufvudfloder. Med Sehweiz! finner fört. det ej heller mycket bättre bevärdt, Om nämnda land yttrar han bland anvat: Det frisianade Sehweiz har a i då senare åren öppnat sina kögre nat dervisningsanstalter för qvinnorua; men den :i castaka företeelsen, att en. eller annan j: qvinna tager doktorsgrades, är justicke nå-: son mättstock för omdömet om qvinnofrå Vers