Permanenta Statistiska kommissionen i Stockholm 1874. I lördagseftormiddagens sammanträde sysselsatte sig kowmissionen med klassifikaticnerna inom industrien. Er Engel ansåg, att man vid de interna: tionella undersökningarna af den industriella verksamheten bör undvika allt för långt gå-. ende detaljering. I England har man senaat förtecknat icke.minire än 100 olika branschsr inom bomullsindustrien och 48 inom knifsmidet. Dylika indelningar kunpa aldrig utsträckas till de internationella statistiska arbetena. Här kan man endast hålla sig ti de stora grupperna, ja, äfven tränga ned tili de olika klasserna; men från vidare dö: taljering måste man afstå. Hr Kjer önskade, att man iindustristati: stiken måtte göra afseende på skilnaden mellan arbotsgifvaro och arbetstagare. Hr Engel tillkönnagaf, att han iakttagit denna skilnad. Efter öbgra medåelaåden mellan hrr baron v. Czoernig, Engel och Mayr angående svårigheten att förteckna de industriella yr. kedsa utsågs hr Engel till rapportör i industristatistiken vid kongresson i Buda Post. Derefter föredrogs och granskades den al en sub kommission uppgjorda listan öfver handelsartiklar. En del paragrafor förkastades, Diskusslonen hann dock icke af. slutas, utan fortrattes under måndagens sammankomst, i bvarg början presidenten asmälde ankomsten afcchr Pabst, delegerad för Läbeck. Efter omröstningar öfver åtskilliga paragrafer, bland hvilka en del nteglötv, antog kommissionen listan öfver handelsartiklar och gaf hr Nessmann i uppdrag att afgifya en rapport deröfver till nästa kongress. På föredragningslistsn följde nu åker: bruksstativtiken, Hr Keleti gaf, på presidentens uppmaning, en öfversigt af sitt betänkande i fråHan ansåg, att man, för att komma rätta dermed; borde bestämma sig för att infordraå ett minimum af uppgifter. i Innap diskussisnen begynte, ville hir Tisserand-anmärka, att de resolutioner, som fattades på åkerbruksoch skogshushållvingskongressen i Wien, icke höra utöfva inflytande på det program för den intornätionella jordbraksstatistiken, som uppgjordes på statistiska kougressen 1 Flaaxg 1869 och som öfverlemnades åt Frankrike till bear betning. De arbeten, som Frankrike ntfört paligt detta program, böra så mycket hellre fortgå orubbade, kom infordrade uppgifter redan .erhällits från 9 statör (bland hvilka ifven Sverige): De önskningar, som uttalales af åkerbruks. Och akogshurböllningssongressen i Wien, böra endast kunna ut göra föremål för öfverläggning på nästa itatistiska kongress ur sympunkten af förvättrade metoder för forskaingarna i åkerorukestatistiken: Presidenten förklarade; -ö kommissionens rägnar, att de öfriga medlemmarne delade ww Tisserands uppfattning. i Er Tisserand-uttalade sig derefter mot hr Keletis uppfattning af det omfång, mar börde sifva bearbetvingen af den internationella ordbruksstatistiken. Han ansåg programnet för densamma böra fullständigt omfatta la dertill hörande ämnen, äfven jordmå ene beskaffenhet, klimatet, produktionen m. 1. Mbiga luckor i bkerbrukestatistiken, synnerhet röranda redskapen, Bterstå ännu tt fylla. Hr Berg trodde, att den internationella tätistikens arbeten i hög grad gagna de nekilda staternas, i det att de förra gifva nånga väckelser ät de sensre och föranleda egeringarna att anskaffa medel till utfylande af de Inckor, som utpekas. Efter ett meningsutbyte mellan hr Engel, om ifrågasatte, huruvida det icke vore bägt tt låta anstå med jordbruksstatistikens beandling på stotistivka kongresserna, tills rankriko huunit blifva färdigt med sina rbeten, samt hr Ficker och Keleti, hvilka rkade, att denna fråga mbtte föreläggas :ongressen i Buda-Pest, enär Ungern eger, åsom stt företrädesvis åkerbrukande land, tt alldeles specielt intresse i frågan, och edan hr Engel afethtt från sin hemställan, oxumorade presidenten diskussionen gamt öreslog, att hr Keleti skulle redigera on rap: ort i frågan, att framläggas för kongreaon i Buda-Poert. Detta förslag antogs a! ommissionen, som derjemte anhöll, att hr isserand skulle utarbeta ett förberedande stänkande i detta ämne. ww — — ——————AVV— —— Het och ft At I BG st Jr Kn Me fr REN MAN Yt Port pfa tr ORNA HE NRA Ht Ko LEK