Aftonbladet – 3 september 1874, sida 2

En del af nordamerikanska unionens sydstater är i närvarande ögonblick skådeplatgen för blodiga uppträden mellan negrerna och de hvita. De senare kunna nemligen icke glömma, att de svarta för blott några år sedan stodo till dem i förhållandet af djur till sitta herrar och det är derför med raseri de nu se dem täga plats i de enskilda staternas lagstiftande församlingar och på den nordamerikanska kongressens bänkar. Negrerna 6 sin sida, likt alla som länge suckat under förtryckets ok, hängifva sig nu åt orgier, hvilka blott utgöra en följd af det all mensklighet gäckande sätt, hvarpå de förut blifvit behandlade. Orsakerna till de blodiga konflikterna äro sblnnda lika mycket att söka å den ena sidan som den andra, men att af dessa förhållanden sluta till oläthpligbhetön af den handling af mensklig rättvisa, som kallas negöremancipationen, eller att deraf hemta anledning till misströstan om negrernes uppfostran till dugliga och goda medborgare, dertill förefinnes intet skäl. De uppträden, af hvilka vi här nedan efter Courrier des Etats-Unis meddela en skildring, utgöra emellertid ett sorgligt fitnesbörd om den corruption bland den hvita befolkningen, som slatveriet haft till följd, och den blindhet för rättvisans och frihetens fordringar, som ännu är rådande bland nordamerikanarne, då det blir fråga om negrerna, hvilka de ännu knappast vilja betrakta soi Mmentiiskor. Den här nämnda tidningens skildring lyder sålunda: Höstvalen, som omfatta nästan alla unionens stater, hafva i Kentucky, Louisiana, Nord-Carolina och Tennessee framkallat våldsamma rörelser, I Lonisiatia är ibbördeskriget så att säga permanent, och hvarje val medför nästan alltid en gatustrid i NewOrleans. I Nord:Carolina i närheten af Wilmington egde för icke länge, sedan en strid rum mellan ett hundratal negrer och trettio hvita. I Kentucky och Tennessee hafva einelloftid i dessa dagar ännu allvar: sammare händelser tilldragit sig. I den förstnämnda af dessa stater rådde i den lilla staden Shepherdsville stor rörelse, eme dan en-grefskapsdomare skulle väljas; på gatorna stodo bålar, fylda med whisky, hvaraf nögrernå kände dricka så mycket de ville, och en oafbruten serie slagsmål blef natärligtvis följden häraf. Första dagen var en hvit man nära att blifva mördad, men räddade sig genom att taga sin tillflykt i-ett hotell, från Hvilket han på bakvägar und kom, . Dagen derpå fortsattes äppträdena, och då nedsköts en af negrernes ledare en fransman. Denne flydde äfvenledes in i det nyss nämnda hotellet, som nu af negrerne omringades på alla sidor. Desse sökte med våld tränga in i detsamma, men det lycka des den förföljde att, understödd åf värden och hans folk, hålla stånd, till dess en skara hvite kunde komma honom till hjelp. En blodig strid syntes nu oundviklig; men då nekrorne en stund besinnat sig, drogo de sig tillbaka ISomerville, äfvenledes i Tennessee, hatva liknande uppträdeti de båda racernå emellan egt rum; Den 6:e Augusti företogs der ett val, som varit föregånget af starka agitätioner. Negrerneinfunno sig der beväpnade, hotände att bränna staden om derag kandidat ej blefve vald. En afdem, Cash Warren, en liflig agitator, inlät sig på öppen föra iden häftigaste ordvexling med mayorn, eudon, och sköt iveätie gånger på denne, utan att dock träffå honom, -hvareftet han sjelf blef af Heudon nedskjuten på stället. Samtidigt lossades flere skott af mayorns vänner och bland dem var det en vid namn Oscar Burton, som sedermera fick skulden för det skott, som hade fällt Warren, Un der det negrerne hotade att bränna upp staden, gick Burton ut på gatan, beväpnad med dubbelbössä och en pistol. Domaren J. G. Reeves, som Btföljdes af sheriffen Albert Reeves och en för öfrigt obekant, Paul Reeves, ville då häkta honom; mwen har fruktade för att bli nedhuggen af ett band negrer, som visade sig i närheten, och ville icke följa dem. Alla tre Reeves sköto då på en gång på honom, och han träffades af fyra kulor. I samma ögonblick afsköt han sin dubbelbössa, dervid dödligt sårande Paw och Albert Reeves. Han föll derefter, men hade ännu styrka nog att lyfta upp hufvndet, stödja det mot venstra handen, och aflossa sin pistol mot J. G. Reeves,som svårt