Aftonbladet – 27 augusti 1874, sida 3

ende men 8 andra orter mantalsskrifne, och hvilken längd slutligen skulle tjena sågom kontroil öfver manta!suppgifterna derigsnom, att vederbörande pastorsembeten jemförde dessa ecnare med kyrkoboksanteckningarne och anmälde ie yppade olikheterna. — Presterskapets biträde skulle följaktligen enligt detta förslag tagas i asspråk för ästadkommande af den nödiga kontrolleu vid mantalsskrifoingen, och presterskapet sålunda belastas med en tillökviog i det redan förut dryga arbete, det måste underkasta sig med det för prestens kall främmande bestyret att förteckaa bafolknvinger. I ett den 17:de November 1868 afgifvet utlåtande öfver deita fösslag har också Stockholms stads konsistorium på det kraftigaste afstyrkt bifall till den del af komitas förslag, som innebär att bestyret med mantalsskrifningen skulle påläggas presterskapet, och gjort detta såväl ur principiel synpunkt, som på grund af det äryga och tidsödande i det föresiagna tilligget till deras förnt varande arbete med lemnuande af uppgifter angående befolkningen. fver det nysa nämnda förslaget har öfverstätbållareembetst äfven infordrat stadsfullmäktiges utlåtanae, i anledning hvaraf beredningsutskottet förebatt detsamma till granskning. Men äfven här mötte stora betänkligheter mot antagande at de at komitn föreslagna grunder för mantalsskrifningens omgestaltning, och ett u:kast till denna angelägenheis ordnande på ett nytt, genomgripande sätt förelades. Åt hrr Alb, Lindhagen, Moritz Rubenson och Karl Sech upp drogs slutligen att med ledning af den inom utskottet hållna öfverläggningen utarbeta ett utlåtande i frågan, och det är hufvud innehållet af deita vi i det följande med: dela. Men först några ord om den utgångs punkt de pyss nämnda tre komiterade valt och de allmänna grunder, på hvilka de vilja bygga ett nytt och ändamälsenligt ordnande af mantalsskrifningarne inom hufvudstaden. Det rätta uppslaget till den föreliggande frågans lösning är — säga komiterade — enligt vår uppfattning, som ock öfverensstämmer med de äsigter, hvilka uttalades inom utskottet vii frågans handläggning derstädes, att söka i dess sammanhavz med andra för kommunen vigtiga frågor. Vid ett närmare begrundande af hit hörande för hållanden lärer man icke heller kunza undgå fiuna, att en noggrann och detaljerad kän nedom om befolkningen, dess tillstånd och förändringar inom densamma ut,ör inom ere grenar af den kommunala förvaltninsen ett, snart sagdt, oeftergifligt vilkor för att kunna bedöma när, hvarest och på hvilket sätt kommunens myndigheter böra insiipa, samt huru vidtagna åtgärder verka. Hvilken säkerhet har kommunen att icke blifva öfversvämmad af eu lös bsfolkning, lerest den icke är i tillfälle att med gin uppmärksamhet följa dem, som bitflytta utan sannolika utsigter, kanske utan allvarlig vilja att försörja sig och de sina? Hurna skola de, som hafva sig uppiraget det vigliga värfvet att besörja kommunens fattigvärd, kunna med nödig omtanke och urskilling fullgöra det:a värf, sävida de icke äro tillfälle att taga noggrann kännedem om amiljeförhållansena, arbetsdugligheten, den sedliga ständpuakten och öfriga omständigeter hos den del at kommunens befolkning, :om redan fallit fattigvården till last eller, Bösom lefvande endast för dagen, äfvevty ar att vid första missgynnande omständigeter öka autalet af understödstagare? Huru lödvändig är icke kännedvmen om förhålandet medi befolkningens sammanboende, oningslägenheternas beskaffenhet, husens ich gärdarnes tillstånd, när det gäller att edöma, hvilka åtgärder böra från det all nännas sida vidtagas för att söka föreygga uppkomsten och begränsa verkningarna af epidemier och i allmänhet beforIra ett godt sundhetstillständ icom staden? ITvilken makt ligger icke deruppå, att velerbörande myndighet sättes i tillfälle att illbälla de föräldrar, som underlåta att lraga försorg om sina barns undervisning, tt fullgöra densa skyldighet? Och har lotligen icke erfarenheten visat, att den lärstädes skeende beskattningen till stat ch kommun i saknad af tillförlitliga upp ysningar om befolkningens förmögenhets: örhållanden lider at väsentliga brister, vilka yppats ej allenast vid bestämmandet vf, när och till hvilket belopp skatt bör på föras, utan jemväl då det är fråga om utagande af päförda utskylder, dervid persover, gom mäktat gälda hvad dem blifvit påördt, lyckats till stort antal undandraga ig denna skyldighe; på grund af föregifven mmedellöshet, hvarigenom åter alstrats en slapphet i uppfattningen af de medborgeriga pligterna mot det allmänna, hvilken iotar att sträcka sig till hela klasser af amhället ? De npplysningar angående befolkningen, jom äro af nöden för att kunna på ett tillredsställande sätt orina nyss nämnda anselägenheter, kasna enligt vår övertygelse cke nås med mindre, än att personer i tilläckligt autal fianas, som uteslutande hafva efattning med att taga reda på befolkninsen, öfver de samma föra ändamålsenliga ängder med nödiga auteckningar och till asidagå vederbörande myndigheter med de ippgifter angående befolkningen, som ä det limännas vägnar kunna sökas. M-n ser således att befolkningens bokföring senom kommunale tjensremän, och detea un jer kommural myndighets kontroll, är grundanken i deras förslag, för hviltet de i sin ill stadsfullmäktiges berednisgsutskott tälda skrifvelse i detalj redogöra. Enligt en sammanfattniog de sjelfva i slutet af enna skrifvelse lomna äro hutvudgrutderna deras förslag följande: att till grundval och rättesnöre för mantals ch skattskrifningen i Stockholms stad samt till dning jämväl för fattigvården, sundhetsvården ch undervisningsväsendet härstädes införes en, å vidt möjligt är, fullständig och tillförlitlig ortlöpande : bokföring af hufvudstadens invår are; att denna bokföring. som bör omfatta alla för et borgerliga samhället nödiga anteckningar ch upplysningar om befolkningen, ombesörjes af irskilda, utaf kommunen aflönta personer, hvilka, råande i afseende å mantalsoch skattskrifnin en under Stockholms stads mantalsnämnd (se edan), i fättigvårdsfrågor under fattigvårdsämnden och i fråga om helsovården under sundetsnämnden eller en blifvande helsovårdsnärand, afva hvar och en ett särskildt Område ak hufudstaden sig anvisadt, samt att i följd häraf ufvudstadens presterskap frikallas från så bekaffade anteckningars förande äfvensom från ieddelande af intyg och uppgifter, som grundas å sådana anteckningar; att bufvudstaden för detta ändamål indelas i xton distrikt eller rotar; att den för anteckniogarnas förande i hvarje te tillsatta person, hvilken skall hafva bostad ch tjensterum inom roten samt lämpligen kan enämnas roteman, skall hafva att med ledning E nu befintliga anteckningar och So tillgäng ga upplysningar Tppligen en efter dvarter, gendomar och hushåll ordnad mantalsbok, inneållande uppgifter om en hvar inom roten boide persons namn, embete, yrke eller näringsng, födelseår, månad och dag, födelseort, kön, rm mr ARV NS ot Pr 2 vilstånd (gift, ogift, enkling, enka eller frånild), kyrkoskrifningsort, nationalitet (för dem, m icke äro svenske iffedbomgare), om adligt ånd, fröjd, lyten, koppor (naturliga eller : dåe:), hvarest undervisning åtniures för vissa ers asser), befrielse från personlig afgift med derför, när och för huru lång tid fat